Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIEN SOM LÄROÄMNE I ÄLDRE SVENSKA SKOLOR. 105
godtycke i uppgifter. Det föreslogs därför från vissa håll,
att en »lärd» svensk fick till åliggande att med nödiga
rättelser utarbeta ett sammandrag af universalhistorien i
anslutning till olika utländska kompendier, som förefunnos.
Det anfördes af ett par domkapitel som särskildt skäl för
ett dylikt uppdrag, att den svenska historien då kunde
blifva i tidsföljd inarbetad uti den allmänna.31)
»Paralel-lismus bistoriæ patriæ» blef det gängse uttrycket i tidens
handlingar för den ifrågasatta inarbetningen.
Några utlåtanden intyga slutligen det sätt, på
hvilket historien i skolan ännu vid början af 1700-talet
fattades och lärdes. Kronologien förklarades vara »historiarum
lumen» och en grundval för kännedomen om sistnämnda
ämne. En myndighet föreslog, att den historiska
undervisningen i trivialskolan inleddes med en »Index
perido-rum» och gaf för ändamålet anvisning på en väggtafla af
schweizaren Megerlin, som »innefattar på en sid a i 7
kolumner hela historien. » Det var med en dvlik uppfattning
naturligt, att läroböckerna, som af gammalt i detta som i
andra ämnen voro skrifna på latin, åtminstone vid
somliga skolor lästes »verbotim utantill». Man fann nämligen
önskligt att »drifva» historien uti »yngre åren», så att
den i sinom tid kunde blifva ett »lius till andra
discipli-nier». Det förordades också, ur sist berörda synpunkt,
att den politiska historien alltid ställdes i samband med
den bibliska och kyrkliga. Lunds juridiska fakultet, som
i allmänhet företrädde en mera framskriden ståndpunkt än
öfriga inlagor, varnade för ämnets ensidiga beroende af de
klassiska facken. Den fann sig bl. a. böra framhålla, att
den »nyare» historien »efter Kristi födelse» var
»angelägnare att veta» än föregående seklers. Jämväl ett par
andra yttranden, som dock i vida mindre grad bröto med
det bestående, kräfde ökad uppmärksamhet, vid det
historiska (och geografiska) studiet, för den moderna tidens
politiska bildningar.32)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
