Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ölika språkvärderingär och deras praktiska
betydelse.
Af Ingvar Olsson.
Några ofta citerade skrifter angifvas genom följande förkort:
ni n gar:
Ak = Om språkets förändring, af Axel Kock, 2 uppl. 1908.
C = Om svenskan som skriftspråk, af Gustaf Cederschiöld,
2 uppl.
Gz = Die Sprachwissenschaft, von Ceorg von der Gabelentz,
2 uppl. 1901.
I = Progress in language, by Otto Jespersen.
K = Om svenskans förbättring och försämring under de senaste
århundradena, af Axel Kock, i Nordisk Tidskr. 1908.
Mh — Gedanken tiber Sprachschönheit, von Wilhelm Münch.
M th =sb Beiträge zu einer Kritik der Sprache, von Fritz
Mauth-ner, Stuttgart 1901.
N = Die antike Kunstprosa, von Eduard Noiden. Del I.
V = Om språkskönhet, af Johan Vising, i Göteborgs högskolas
årsskrift 1897. IX.
Ak 110 betyder således: Om språkets förändring, af Axel Kock,
sid. 110.
Jesper Svedberg skref i sin Schibboleth för 200 år
sedan att kejsare och mäktiga konungar icke rusta sig
så bekymmersamt till krig och fej da icke så häftigt med
hvarandra för att vinna städer, länder och riken, som
språkmän kriga med och med pennan skamfila hvarandra,
och det ofta öfver ett ord och ordalag, ja en endaste
bokstaf. Detta yttrande har sin tillämpning ännu i dag
med de modifikationer, som betingats af ändrade
förhållanden. Krigen föras numera under humanare former,
men ha i stället tagit större omfång och röra sig med
vida större truppmassor och resurser än fordom. Våra
dagars historiska och jämförande språkforskning framställer
till jämförelse icke som förr några få relativt väl kända,
oftast med vårt eget nära befryndade språk, utan ali
världens både döda och lefvande tungomål, om hvilka
lingvisterna hafva någon, om än ibland ganska ytlig
kännedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
