Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olika språkvärderingar och deras praktiska
betydelse.1)
Af Ingvar Olsson.
Den praktiska tillämpningen af jesperiauernas
lärosatser håller nu på att arbeta sig fram i våra skolor, fast
ännu en viss försiktighet iakttages af pedagogerna. Men
de ledande och framstående språkmännen vid universitet
och högskolor 2) hafva med ali tydlighet angifvit
riktlinjerna, i hvilka modersmålsundervisningen kommer att gå.
Förfaringssättet är alltså naturligtvis i likhet med
principerna rakt motsatt det, som användes under den
rydkvist-rydbergska perioden. Talspråket är tidens yngsta
barn och står eo ipso högst i utvecklingen. Skriftspråket
är flera århundraden efter sin tid. För att nämna ett
exempel begagnar skrifsvenskan af verbet binda ej mindre än
18 former, under det talspråket blott har fem, af hvilka
de två sällan begagnas och kunna undvikas.3)
Skrifsvenskan bör därför med afseende på ordförråd, ordasätt,
konstruktioner och böjningar småningom bringas’ till
öfverensstämmelse med den talade svenskan. V erben
bortlägga sina plural- och konjunktivformer. De starka
verben äro på afskrifning. Alla verb tendera att så
småningom analogiskt öfvergå till typen kalla kallade kallat, dit
redan nu 6/i af de svenska verben höra. Om således en
stark och en svag verbalform lefver samtidigt, bör man
välja den svaga. Det relativa hvilken bör allestädes
utbytas mot som, äfven om det förra genom sin böjlighet
är bekvämare och tydligare. Ty talspråket känner icke
hvilken*). Ej och icke böra utbytas mot inte, endast och
blott mot bara o. s. v. Sådana ord som än—än, ty, ehuru,
alltså, fordom, stundom, fager, utsago, gensaga, spörja, varsna,
1) Forts. fr. föreg, häfte.
2) Axel Kock, G. Cederschiöld, A. Noreen m. fl.
8) Cedersch., Läsn. f. svenska folket 1897, sid. 222. Jfr C 225 ff.
4) Mot detta ord föres ett formligt krig af den nya skolan.
Jfr. t. ex. Nils Linder, Svenska språket i modern diktkonst, sid. 34 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
