Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SPRÅKVÄRDERINGAR.
321
Ett annat sätt att undvara kasusändelser består i de
nyare språkens fixa ordställning. I. ex. fadern gaf sin
son en bok uppfattas spontant fadern som subj., sin son
som indirekt och en bok som direkt obj. Genom att här
undvika nominativ-, dativ- och ackusativändelser blir
uttrycket onekligen kortare och enklare för den, som känner
ordföljden och vant sig vid dess enformighet.
Men i alla andra fall måste fornspråkens kasusändelser
ersättas af »småord», d. v. s. prepositioner. Suffixen ha
blifvit prefix. På den vägen bli språken hvarken kortare
eller enklare, trots nya skolans påstående 1). Labore får
således öfversättas med af, på, genom, förmedelst, på
grund af etc. arbete. Hvar är kortheten och enkelheten?
Läran om prepositionernas bruk är i latin mycket enkel,
i moderna språk mycket komplicerad. Hvarje språklärare
vet, att lärjungarna ofta använda det egna modersmålets
prepositioner oriktigt. Och för att taga exempel från ett
af de allra högst ansedda moderna världsspråken, när skall
i franskan ett verb efterföljas af de och när af à? När
skall man vid rörelseverb använda en, a, dans, pour etc.?
När skola .dessa prepositioner kombineras eller icke
kombineras med det beträffande bruket så ytterst svåra
pro-klitiska prefix, som kallas artikel? Således: Partir pour
Vienne, aller à Paris, en France, aux Etats-Unis, dans la
Grande-Bretagne, venir, partir d’Espagne, men du Portugal,
etc. Huru ofantligt mycket enklare skulle icke här latinet
ha uttryckt sig!
Väger man nu mot hvarandra de moderna språkens
fördelar genom minskade kasussuffix och olägenheter af
ökade prepositionsprefix, torde de i korthet, enkelhet och
som möjligt Jespersen öfversätter eng. many good men’s med lat.
mul-torum bonorum virorum. Romarne, som, såsom bekant är, själfva icke
tyckte om tyngden i ändelserna -orum och • aritm och undveko deras
hopande, skulle ha sagt midtorum et præstantium virorum eller
åtminstone multorum et bonorum virorum. Kock förvandlar exemplet
till tivo good men’s, duorum bonorum virorum. Så skulle en romare
uttrycka sig endast med emfas och för att lägga vikt på hvart ord.
Han ville då utsäga, att männen Voro blott två och att båda voro
goda. Eljes skulle han valt ett annorlunda slutande adj. eller subst.
*) Se. t. ex. Cedersch i Läsn. f. sv. folket 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
