Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
INGVAR OLSSON.
säkert var ett svenskt skriptum kortare än öfversättningen
till franska eller tyska. Engelska och danska stilöfningar
förekommo ej på den tiden. Om nu nya testamentet på
svenska skulle vara något längre än på danska och
engelska, få vi en god tröst däri, att det är ännu mycket
längre på de båda moderna världsspråken franska och
tyska. Skäl är att förmoda, att de senare ej anse sig
sämre för det.
Den, som skrifver detta, har framför sig ett par goda
tyska öfversättningar af Ciceros katilinariska tal och
Plutarkos’ Temistokles och Camillus. De äro anordnade så, att
vänstersidorna upptaga texten och högersidorna
öfversättningen. De senare äro åtskilliga rader längre än de förra.
I öfversättningen af de katilinariska talen förhåller sig
vänstersidornas radantal till högersidornas tämligen
konstant som 31: 37 (således ungef. = 5: 6).
Men jämförelsen med tyskan vill den nya skolan
säkerligen ej veta af. »Tyskan står i många hänseenden
på ett lägre utvecklingsplan än engelskan» (och
kinesiskan?) *) Då således den maningen ställes till oss, att
vårt språk bör »europeiseras», menas därmed, att
svenskan bör angliseras och daniseras.
Vi ha sysslat länge med nyspråkens verkliga eller
förmenta korthet, eftersom den nyare språk skolan däraf gjort
ett så stort nummer. I själfva verket finna vi detta
nummer vara föga betydande2). Det finns en viktigare faktor
än time- is- money-principen vid värdesättningen af
språken, nämligen språkskönheten. Språket är, äfven enligt
skolans egen definition, ett medel att uttrycka tankar och
känslor. De förra och i synnerhet de senare fordra en
skön uttrycksform. Det är sant, att »det sköna är evigt »,
och att »känslan för språkskönhet skall aldrig dö ut»3).
»Själen begär mer än den där affärsstilen, som med objek-
’) I § 82.
) Det skulle knappast falla någon in att anse t. ex. orden
farhåga, begynnelse etc. sämre än deras synonymer fruktan, början,
därför att de förra äro flerstafvigare.
8) N 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
