Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
tvång för att utbreda sitt välde, att »det gick af sig själft»,
och att de upprättade världsriket »utan att tänka på det,
utan att vilja det» (I: 224, 230), erinras man osökt om de
fredliga ryssarne, som rent af blifvit tvungna af de elaka
svenskarna och de oroliga polackerna att mycket mot sin
vilja eröfra Finland och Polen. Och gent emot hans satser,
att deras rike var »det största och mäktigaste rike vi känna»,
att »större rike har aldrig funnits i vår världsdel», och att
»det var en galenskap att vilja styra ett ofantligt rike med
ämbetsmän, som ombyttes årligen, och det var otänkbart,
att någon förändring häri kunde ske, så länge den öfversta
myndigheten låg i händerna på senaten, som just bestod af
dessa samma ämbetsmän» (I: 224, 242), torde följande satser
kunna väl försvaras: Englands världsvälde är mycket större
och äfven mäktigare än det romerska; Rysslands utbredning i
den världsdel, som vi kalla Europa, är mycket större/än
romarnes någonsin var; och om Englands rike under de sista två
hundra åren hade styrts af degenerade kungar, sådana som
Georg III och Georg IV, i stället för af skiftande
ämbetsmän, tagna ur en ganska fåtalig aristokrati, som i många
afseenden liknat den romerska, så hade det engelska
världsväldet för länge sedan gått öfver ända. För öfrigt har
Drachmann själf åtskilliga uttalanden, som strida mot sat-’
sen, att »det gick af sig själft», liksom han å sid. 270
kallar Cato »gemytlig» men å sid. 272 uppgifver, att han var
»utan godmodighet».
Den Gleerup ska historien är liksom Bergmans rikt
illustrerad, men bilderna äro mycket sämre och stundom så
suddiga, att det kan vara fråga, om det ej vore bättre att
icke hafva några bilder alis (se t. ex. II: sid. 492—495).
Urvalet är också ibland underligt, t. ex. I: 550, »lämningar
efter ett vikingaläger», som, då den lämnas utan ali förklaring,
gärna kunde utbytas mot hvilken annan engelsk
landskapsbild som helst.
Det är den viktigaste anmärkning, som kan göras mot
Gleerups historia, att text och bild stå i föga sammanhang
med hvarandra. Bilden meddelas utan att af texten
omtalas, påkallas eller förklaras (t. ex. I: 57, 95, 201), under
det att texten åberopar andra, som ej finnas (I: 56).
Lokaler nämnas under bilderna, som i texten nämnas med an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
