Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LATINSKA ÖFVERSÄTTNINGSPROFVEN.
415
Om man nu frågar, hvarför Eutropius’ egen text icke
duger till öfversättningsuppgift, får man naturligtvis till svar,
att den är för lätt. Men har den då blifvit svårare genom
omredigeringen? Nej, icke svårare, endast sämre. För
min del tycker jag, att man kunnat ordagrant trycka af
kap. ii—13 i andra boken af Eutropius. Visserligen hade
man då fått en text, som varit väl dubbelt så lång, men
den hade varit lätt och hade haft ett naturligare och
därför begripligare och intressantare innehåll.
Men jag lämnar denna studentexamenstext för att
öfvergå till en fjärde och sista, som antagligen står ensam
i sitt slag. Det latinska öfversättningsprof, som utgafs
v. t. 1909, visar, så vidt jag kan förstå, alis icke tillbaka
på någon fornromersk författare, utan synes vara
utarbetad af någon nutida pedagog. Det, som i detta tema
mest ådrager sig uppmärksamheten, är den mängd af
exempel på grammatiska regler, som här blifvit
sammanträngda. Detta synes mig olämpligt, icke därför att dessa
syntaktiska exempel göra texten för svår utan därför, att
denna stora omsorg om grammatiken förrycker latinstudiet
i skolan och gör den — liksom stundom äfven realia —
till en värld för sig, gör den till hufvudsak på bekostnad
af det verkliga innehållet.
Det finns en barnlek, som består däri, att man frågar:
Hvilket är rättast att säga: 7 + 5 är 13, eller att säga:
7 + 5 äro 13? Meningen är att draga uppmärksamheten
från innehållet till formen. Kanske känner man också
denna historia. Den är från den gamla studentexamens
tid i Uppsala. I en latintext förekommo orden habebat
barbarn in mento, sotn öfversattes så: »Han hade skägg i
själen.» Då examinatorn frågade, hvad som menades med
det, blef svaret: »Det är väl en trop». Syntaxens makt
öfver orden kan bli en makt öfver tanken. Den kan
förlama tanken i stället för att ge tanken vingar.
Jag tänker mig den invändningen, att ett stort intresse
för innehållet också är en öfverdrift. Språk är språk och
regelbunden form, och hufvudsaken i ett latinskt
öfversättningsprof i studentexamen är icke öfversättarens förmåga
att uppfatta ett stycke som ett helt utan den grammatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
