Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
GÖSTA SETTERBERG.
fanteriregemente finnas 10 löjtnanter första klass, io andra
klass och io underlöjtnanter. Men då vardera kategorin
har samma slags tjänstgöring, spelar det ingen roll för
arbetet, om det skulle bli ett par flera löjtnanter och lika
många färre underlöjtnanter eller tvärtom. Fördenskull
föreslå kommitterade, att löjtnants- och underlöjtnantslönerna
skola bli rörliga mellan de olika regementena. Om t. ex.
en löjtnant vid Jämtlands fältjägarregemente befordras till
kapten, rycker enligt nuvarande ordning en löjtnant av
andra klass på samma regemente upp till första och efter
honom en underlöjtnant upp till löjtnant av andra klass.
Men i stället skulle enligt det nya förslaget den ledigblivna
lönen kunna tilldelas en löjtnant av andra klass, t. ex.
vid Hallands regemente, om denne på grund av tjänsteår
är närmast i tur till befordran.
Samma princip skulle kunna tillämpas även vid
läroverken. I så fall skulle ett bestämt — ehuru med
läroverkens utveckling växande — antal adjunkturer och
lektorat finnas för hela riket, men ef för varje särskilt läroverk.
Om t. ex. en adjunkt i matematik avgår i Hälsingborg,
skulle intet hinder möta, att en extralärare i språk i
Karlstad finge den efter honom ledigblivna adjunktslönen utan
att behöva flytta från sitt gamla läroverk eller byta ämnen.
Fördelen härav vore dubbel: dels den ovan påpekade,
att läroverken finge behålla samma lärare trots dessas
befordran, dels att utnämningarna kunde ske med större
rättvisa. Som bekant medföra konjunkturerna nämligen
en stor ojämnhet i befordringshänseende, så att en bättre
meriterad lärare kan få gå som extra mycket längre än
en sämre kvalificerad, om konkurrensen inom hans fack
är starkare. Så ha språklärarna en följd av år haft det
vida ogynnsammare ställt än matematici. Denna
orättfärdighet skulle, som sagt, förebyggas genom den föreslagna
reformen.
Naturligtvis skulle det krävas en fixerad skala för att
kunna jämföra olika vitsord i akademiska examina med
antalet tjänsteår. Likaså behövdes en motsvarande
upp-taxering av tjänstgöringsbetygen — för så vitt ej den
förnuftiga bestämmelsen infördes, att dessa slopades och
ersattes med intyg om tjänstgöringstidens längd. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
