Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LATINSKA ÖFVERSÄTTNINGSPROFVEN. 533
stadgan), om man icke verkligen — mirabile dictu — här
och hvar mötte den uppfattningen, att om blott
abiturienten öfversätter grammatiskt rätt, gör det ingenting, om
det ej blir mening af det hela; och ännu oftare träffar
man på en viss likgiltighet för vårdad svenska i de latinska
öf versättningsprof ven.
Likaså instämmer jag till fullo i följande sats (sid. 408):
»Vidare borde aldrig någon af vederbörande själfva
författad latinsk text få förekomma utan endast utdrag ur
en klassisk författares eller en modern latinists skrifter. »
Härtill anmärker jag blott, att såväl censorer som
läroverksstyrelsens medlemmar varit fullt eniga i detta kraf.
Uti den kritik, som Lyth riktat mot en stil, som han
trott vara gjord af »moderna pedagoger», ser jag ett
aktuellt skäl till försiktighet härutinnan.
Slutligen vill jag äfven gärna instämma med Lyths
ord (sid. 408): »För min del skulle jag vilja uttala det
önskemålet, att originaltexterna så litet som möjligt
ändrades och att hellre, om så behöfs, kortfattade uppgifter
blefve lämnade om öf versätt ningstextens sammanhang med
det föregående. » Den senare möjligheten är redan i
princip godkänd både af öfverstyrelse och af vederbörande
censorer, och principen kommer säkert att vid behof
till-lämpas. Önskvärdheten af få ändringar är likaledes
principiellt riktig, men å andra sidan är det under nuvarande
förhållanden nödvändigt att ändra texterna, och det ibland
ej så litet. Orsaken är följande.
Af flera skäl är ett lämpligt texturval mycket svårare
nu än förr. Dels äro de bästa klassiska och efterklassiska
texterna längesedan excerperade för de många
stilsamlingar och krestomatier, som redan existera,1) dels är
friheten att läsa olika texter i skolorna nu vida större än
förr. Då man således ej går säker för att den eller den
texten ej redan är på något sätt känd i någon af landets
Ett litet belysande exempel: För fem år sedan företog jag
mig att nr den antika litteraturen välja ut ett antal texter, som till
innehåll och form syntes mig lämpliga att användas som stilar. Jag
excerperade så trettioen (31) stilar. Sedan genomgick jag förefintliga
stiltexter och krestomatier, som voro mig kända. Resultatet blef, att
trettio (30) af de excerperade texterna befunnos förut använda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
