Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
rudolf röding
På musikundervisningen lades stor vikt. Äfven dansen var
mångenstädes ett obligatoriskt undervisningsämne. Vid
högtidliga tillfällen skulle körer af gossar och flickor utföra
sånger och danser. Undervisning i gymnastik och idrott af alla
slag intog, såsom vi redan af bildliga framställningar känna
•till, en synnerligen viktig plats i det grekiska skolsystemet.
Ett för det antika grekiska skolväsendet särskildt
utmärkande drag utgjorde de ofta förekommande täflingarna
(åytövec). De voro inrättade för att pröfva ungdomen i olika
grenar af deras kroppsliga och andliga utbildning, om också
måhända hufvudvikten låg på den kroppsliga utvecklingen.
Bland inskrifterna förekomma ej sällan segerlistor vid dylika
skoltäflingar. De nämna dels ämnet, dels klassen, där
pröfningen hölls, dels segervinnaren. Pris utdelades sålunda för
läsning (àvàyvooaiç), deklamation (pcuptoSia), teckning (CwypaŒÊa),
skrifning (xaXXtypacpia), räkning (api#[j/y]TiX7]), musik och
naturligtvis för olika slag af idrott. Men vi finna äfven pris
utdelade för 7ToXö[ia\Ka (något slags encyklopedisk
allmänbildning), <pi\o7covia (flit), eika£ia (ordning och godt uppförande).
Äfven lärarne erhöllo någon gång hedersgåfvor för yiXorcovia.
Antagligen förekommo täflingar också i flickskolorna.
Emellertid synas dessa enskilda skoltäflingar ha haft en
jämförelsevis inskränkt utbredning. Ty skolungdomen hade tillfälle
att officiellt deltaga i de stora offentliga statstäflingarna, vid
hvilka nästan öfverallt en bestämd plats var upplåten åt
skolorna. Hela det grekiska skollifvet var vida mer än nu för
tiden bestämdt för offentligheten. Ungdomen skulle så
mycket som möjligt deltaga i fädernestadens offentliga lif. Den
mognare ungdomen (efeberna) skulle ju t. ex. regelmässigt
närvara vid folkförsamlingen. På ungdomens nationella och
religiösa uppfostran lades i Grekland den allra största vikt.
Och denna uppfostran var i verklig mening praktisk.
Skolorna voro nämligen förpliktade att officiellt deltaga i alla
fädernestadens fester. Men glanspunkten vid hvarje sådan fest
var den högtidsprocession (rco[Mnj)-, i hvilken äfven skolornas
ungdom skulle ha sin bestämda plats, därifrån de ej fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
