- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtioåttonde årgången. 1912 /
26

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 6

anmälningar och recensioner

Emellertid kunde ock ytterligare anmärkas, att äfven några
andra systematiska kombinationer utom de nyss vidrörda kanske
skulle varit ganska värdefulla. I slutledningsläran torde det t. ex.
hafva varit godt att uttryckligen framhålla, hurusom »dictum de
omni et de nullo» utgör en användning af första tankelagen på
förhållandet mellan genus och species. Och månne ej
sambandet mellan samma »dictum» och subalternationsförhållandet i
omdömesläran kunnat med en viss fördel påpekas?

Dock — dylika ting äro nog i viss mån »smaksaker». Jag
vill ej nu framställa flere anmärkningar i samma stil.

Däremot synes det mig afgjordt olämpligt att använda
uttryck, som alltför lätt kunna leda till en otillbörlig inblandning
af grammatiska synpunkter i den logiska utredningen. Sådana
uttryck äro exempelvis de, som förekomma på ss. ii, 13 o. 17:
»begreppet angiver en bestämning»; »kopulan angiver» etc.;
»predikatet angiver». Ordet »angiver» kunde väl lämpligen
utbytas mot: »tänkes såsom innehållande», »är begreppet om»,
»utgör begrepp om» el. dyl.

Däremot skulle jag såsom en rätt betydelsefull förtjänst hos den
nva upplagan af läroboken vilja framhålla, att i denna ej mer
användes det i matematiken gängse likhetstecknet såsom
hjälpmedel vid formlerna för första tankelagen. Att hålla fjärran den
obehöriga inblandningen af matematiska synpunkter i den rena
och allmänna logiken är nog ej minst i våra dagar af rätt stor vikt.

Slutligen skulle jag vilja anmärka, att förklaringen (s. 9)
af termerna »jakande» och »nekande» bestämning är, liksom förut,
otillfredsställande. Det heter: »Jakande (positiv) kallas en sådan
bestämning, som säger, vad begreppet är; nekande (negativ) en
sådan, som säger, vad begreppet icke är.» Med anslutning till
definitionen på »begreppsbestämning» och det, som i en
anmärkning säges om nekande bestämningars egenskap att »begränsa»
ett begrepp i ett visst afseende, skulle väl distinktionerna kunnat
formuleras t. ex. på följande sätt: Negativ är den
begreppsbestämning, som innebär tänkandet af det bestämda begreppets
åtskillnad från ett annat såsom blott sådan, d. v s. med reflexion
öfvervägande därpå, att en åtskillnad därvid är tänkt. Positiv
åter är den begreppsbestämning, som innebär tänkandet af det
bestämda begreppets åtskillnad såsom hafvande en insedd grund,
d. v. s. med reflexion äfven på hvaruti åtskillnaden består i ett
visst afseende eller huru den är beskaffad (så att man i viss mån
begriper, hvarför och huru begreppet är skildt från andra).

Emellertid är nog läroboken i sitt nya skick mera begriplig
och lätthandterlig ej blott för lärjungar, utan äfven för sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:46:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1912/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free