Pedagogisk tidskrift / Fyrtioåttonde årgången. 1912 / 108 (1903-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Reala linjen[1]
	I	II	III	IV	V	VI	VII	VIII	Summa
Ryska		4	4	4	3	3	3	3	24
Tyska			4	4	3	3	3	3	20
Franska						4	4	4	12
Engelska (friv.)							(2)	(2)	(4)

Redan en flyktig blick övertygar oss om att
språkundervisningen vid läroverken i Finland upptar en proportionsvis
betydligt större tid än hos oss. De klassiska språken
(särskilt latinet) ha en fastare ställning, antalet främmande språk
är större, och de olika språken (med undantag av tyska och
engelska) börja i genomsnitt på ett tidigare skolstadium.
Vida viktigare är en annan olikhet. Vid de finska
läroverken få lärjungarna göra bekantskap med flere typer av språk
än vid läroverken i Sverige. Särskilt slående framträder denna
olikhet på reallinjen, där man hos oss i Sverige endast får
göra bekantskap med två språktyper (den romanska och den
germanska, vilka dessutom till sin allmänna habitus stå
varandra rätt nära), under det att en lärjunge i Finland utom
de två nämnda typerna även lär känna två därifrån så
avvikande typer som ryska och finska, av vilka den senare
därtill är ett icke indoeuropeiskt språk. Betydelsen härav
bör ej underskattas. Utom det att den allmänna
språkbildningen härigenom blir ställd på en betydligt bredare bas, och
det bildningsvärde, man i allmänhet tillerkänner språken,
sålunda kommer mera till sin rätt, så framträder denna olikhet
särskilt på skolans stadium på så sätt, att lärjungarna vid
läroverken i Finland ha vida säkrare rent grammatiska och
syntaktiska insikter än lärjungarna på motsvarande stadium
vid läroverken i Sverige — utan att därför den rent
praktiska sidan av språkundervisningen (förmågan att läsa, förstå
eller tala språket) på något sätt blir lidande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>