- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtioåttonde årgången. 1912 /
361

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 22 anmälningar och recensioner



en mängd »kataloger» skulle vara en skäligen ointressant läsning;
men så är alis icke fallet. Efter de studerandes namn tillfogas
i allmänhet upplysning om vederbörandes hemort, och vi få
sålunda här veta icke blott, hvad de studerande hette, utan ock
från hvilken trakt af Sverige de voro komna.

Att stiftets och Mälarprovinsernas studerande ynglingar här
äro talrikast representerade, är helt naturligt. Men äfven ifrån
aflägsnare landsändar drog den berömda läroanstalten alumnet
ill sig; efter namnen finner man nämligen ej sällan antecknadt:
Vermælandus, Ostrogothus, Vestrogothus eller Smolandensis.

Särskildt många voro de norrländska studerandena, och
äfven Norrbotten var här representeradt. Ehuru på denna tid
alldeles skildt ifrån Sverige, sände ock Jämtland emellanåt sina
söner hit, såsom namnen Petrus Severinj Jämtius och Mathias
NicoL Isogæus ge vid handen.

Anmärkningsvärdt många voro de studerande från
Hälsingland. Ar 1619 voro dessa icke mindre än 18 till antalet.
Samtidigt voro norrbottningarna 2, men Ångermanland hade blott 1
representant, Abrahamus Olai Angerm. Räknar man samman de
här studerande ångermanlänningarna, får man blott ett tiotal,
hvilket är påfallande litet. Emedan det på denna tid rådde en
synnerligen liflig handelsförbindelse mellan Härnösand och Gäfle,
torde man i Än germanland funnit det bekvämare att skicka sina
söner till den senare staden.1 Glömmas får ej heller, att man
i Härnösand hade en skola under ledning af Simon Johannis, som
på 1500-talets slut kallas pueritiæ informator i Härnösand och på
1600-talets början Herr Simon skolmästare. Hos honom fingo
säkerligen många unga ångermanlänningar den skolundervisning,
som de behöfde.2

D:r Molérs arbete kommer, därom råder icke något tvifvel,
att blifva af bestående värde, och hans föredöme manar till
efterföljd. Om våra äldsta skolors kataloger utgåfves med samma
fullständighet och noggrannhet, så skulle ett högst viktigt
material till vår odlingshistoria därmed vara vunnet. Måtte ock så
snart ske I J. IV—r.

1 Det förefaller kanske otroligt men det är dock så, att marknader
och skolor i äldre tider stått i lifligt sammanhang med hvarandra. Då
folk sjöledes reste till eller från en marknad, erbjöd sig nämligen tillfälle
för långväga studerande att följa med. När det en gång vid Härnösands
gymnasium var fråga om att ändra tiden för höstterminens början,
hänvisades därpå, att en stor del af ungdomen endast vid Korsmässmarknaden i
midten af september hade skeppslägenhet till staden och därför ej kunde
infinna sig tidigare.

2 Se förf:s uppsats »Notiser om Härnösands äldsta skola», årg. 1904
af denna tidskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:46:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1912/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free