Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KLASSISKA SPRÅKENS STÄLLNING I VÅRA LÄROVERK - 38g
Med dylika elementära öfningar får man sysselsätta sig
under nästan hela den första terminen i första ringen. Det
blir då ingen lätt sak att medhinna den föreskrifna
storartade kursen: det viktigaste af formläran, elementarbok,
sammanhängande läsning af Cornelius eller Cæsar (omkring io
sidor), det viktigaste af kasusläran, behöfliga delar af
syntaxen i öfrigt. Under de första åren försökte jag så sam
vetsgrant som möjligt att följa kursplanerna, men fann, att
resultatet blef högst bedröfligt. Jag har nu kommit till den
uppfattningen, att det första villkoret för ett någorlunda
framgångsrikt arbete med latinundervisningen är att inte fråga
efter kursplanerna, utan läsa så mycket, som lärjungarna
ordentligt kunna inhämta.
Beträffande grekiskan uttalade läroverkskommittén den
förhoppning, att lärjungarna efter den nya ordningen skulle vid
afgångsexamen visa ungefär samma kunskaper, som de förr
ägde vid flyttningen från nedre sjunde klassen. Denna
förhoppning har någorlunda motsvarats af verkligheten. Det
är dock att märka, att det just var det sista årets arbete
med grekiskan, som var det mest fruktbärande. Då kunde
lärjungarna ganska flytande läsa de homeriska dikterna. Med
en god afdelning plägade man äfven hinna med något af
Platon, t. ex. apologien eller Kriton, samt äfven ett drama.
Ofta nog medgaf äfven tiden att meddela någon inblick i
den grekiska konsthistorien. Det sista skolårets kurs i
grekiska utgjorde således höjdpunkten och blomman af de
klassiska studierna vid läroverken. Den har nu ohjälpligen
bortfallit.
Ett ämne, som står i nära sammanhang med de klassiska
språken, är gamla tidens historia. I detta ämne genomgås
en liten kurs i andra och tredje klasserna. När denna
bortglömts, genomgås i första ringen en öfversikt af antikens
kulturhistoria, hvaraf behållningen tycks bli ganska obetydlig.
När man i de högsta ringarna i anledning af
litteraturläsningen ger någon fråga rörande gamla historien, möter man
den största okunnighet. T. ex. »När grundades Rom?» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
