Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vilande förslaget till disciplinstadga för läroverken 43 i
ringsformens § 35 kunna entledigas i administrativ väg. Man
må betrakta förslaget som en blunder, såsom det också
betecknats, men det står då fast, att ingen som helst
bestämmelse finnes om vilken domstol som skulle vara laga forum,
då saken rörande lärare kommit så långt. Utan att
överdriva torde man kunna säga, att den här granskade punkten
visar, att förslaget icke varit föremål för en så noggrann
prövning inom Överstyrelsen, som dess ofantliga vikt för
lärarna och läroverken fordrar.1
Men min fjärde och allvarligaste anmärkning gäller sättet
för målens överlämnande till annan domstol. Överstyrelsen
vill ha in alla mål, stora och små, men den vill också ha
vidsträckt rätt att skjuta dem ifrån sig. Om det första
villkoret är icke mycket att säga. Då fängelse eller straffarbete
kan komma i fråga, bör saken naturligtvis gå till vanlig rätt.
Men om skadeersättning kan ifrågakomma, är detta
verkligen skäl nog att avbryta sakens rent pedagogiska
behandling? Om en bestraffning, som Överstyrelsen funnit
pedagogiskt olämplig, medfört ekonomiskt uppskattbar skada, så
kan naturligtvis vederbörande målsman i särskild civilprocess
kräva ersättning för denna skada, men att därför göra
rådhusrätten till pedagogisk domstol synes överflödigt.
Men nu till det sista: »Om Överstyrelsen finner skäl
skilja saken från sig.» Har man betänkt, vad en sådan åtgärd
betyder? Jo, den betyder, att efter en uppslitande strid på,
låt oss säga, åtta månader saken rives upp -igen med ny
1 Sista stycket är omarbetat med hänsyn till i pressen framkomna
förklaringar. Tyvärr ha dessa icke kunnat häva de bekymmer, som
förslaget framkallat. Det är nog tryggast taga detta på fullt allvar och efter
orden. Vi ordinarie, som redan inneha fullmakter, ha intet för närvarande
att befara. Men förslaget är direkt avskrivet ur instruktionen för ett annat
centralt verk, Telegrafstyrelsen. Där är frågan löst på ett mycket enkelt
éätt: vederbörande ämbetsmän få icke fullmakter utan blott konstitutorial.
Detta penndrag är nog för att göra det omöjliga möjligt. Antag nu, att m-an
vid en ny lönereglering skulle vilja fästa det villkoret, att lärarna skulle
erhålla konstitutorial i stället för fullmakter, då uppstår frågan: Hur
kommer vår Överstyrelse att ställa sig till ett sådant förslag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
