Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den sväriska konkavspegeln«
Av E. Solander,
Det är naturligtvis alltid föga tillfredsställande att
meddela approximativa konstruktioner eller beräkningar utan
angivande av approximationsgraden. Då numera
trigonome-trin är åtminstone i huvudsak genomgången å reallinjen,
innan studiet av optiken påbörjas, torde det därför ej vara ur
vägen att påvisa, att approximationsgraden vid de vanliga
konstruktionerna i fråga om konkavspeglar lätt kan bestämmas.
Vi beteckna spegelns medelpunkt med M, dess
mittpunkt med C, dess radie, MC, med r, halva radien med f.
Vi tänka oss först spegeln vänd med huvudaxeln mot en
fixstjärna. En stråle från densamma må träffa spegeln i
punkten P, på vinkelavståndet CMP = a från huvudaxeln.
Genom P lägges ett tangentplan till spegeln; detta råkar
huvudaxeln i O. Den reflekterade strålen råkar då huvudaxeln
i en punkt F, sådan att MF = FO. Närmar sig a värdet
noll, så närmar sig O obegränsat till C och F till F0,
mittpunkten av MC. Betecknas F0F med df (pos. från F0 in
mot spegeln), fås sålunda:
Ar spegelns öppning io°, fås för randstrålarna (a = 50)
d/= 1,91. i o-3. r.
sin2 - a
2
eos a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
