Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner
49 i
och abstrakt för lärjungen och fordrar en vidlyftig utredning av
läraren. Flera dylika exempel skulle kunna givas.
Vidare omtalas ofta saker såsom bekanta, vilka i de flesta
fall ej torde vara det på detta stadium. Så t. ex. sid. 26:
»Ångmaskinen avgiver solenergi, som magasinerats i stenkolslagren för
millioner år sedan» är ett uttryck, som fordrar långa utvecklingar
och säkerligen förekommer lärjungen som abrakadabra.
Likaledes det på flera ställen utan någon förklaring använda ordet
»strålningstrycket» eller »solstrålarnas tryck». Även några mindre
inadvertenser i vetenskapligt avseende skulle kunna påpekas, men
äro utan större betydelse.
Emellertid torde dessa små svagheter ej böra avskräcka
från bokens användande, då de jämförelsevis lätt kunna rättas
av läraren, och vi få hoppas att snart få en ny och förbättrad
upplaga.
Ad. Meyer.
Genmäle.
Med anledning av hr Edv. Göranssons i sjätte häftet av
Pedagogisk Tidskrift intagna anmälan av Berg-Linde’ns Naturlära
för folkskolan del IV (A och B) anhåller undertecknad, författare
av det anmälda arbetet, om plats för följande.
i. Av de tre huvudanmärkningar, som anmälaren riktat mot
min bok, grundar sig en därpå, att åtskilliga av mig använda
termer icke äro de »konventionella», de gängse bland sådana
personer, »som haft förmånen att få åtnjuta en högre bildning».
Så t. ex. begagnar jag de svenska benämningarna lodrät, vågrät,
kupig, skålig, sammanhangstillstånd, kretsrörelse, gnidning,
brännpunkt, brännvidd m. fl., de flesta vid sidan av motsvarande
termer (vertikal, horisontal, konvex, konkav, aggregationstillstånd,
rotation, friktion, principalfokus, fokaldistans o. s. v.), några
utan bifogande av dessa. Nu menar hr Göransson, att en del
av de svenska benämningarna äro »nybildade», och om några
av dem förklarar han till och med, att den, som ej läst
folkskolans böcker, står för dem främmande.
Anmärkningen saknar grund. Förhållandet är nämligen, att
benämningarna i fråga sedan mansåldrar tillbaka äga
hemortsrätt i vår populärvetenskapliga litteratur (t. ex. hos Triewald,
Torbern Bergman, N. J. Berlin) samt återfinnas i lexikaliska och
Pedagogisk Tidskrift 1912. Håf t. 12. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
