Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - J. A. Ahlberg. Lindwall, Kristna religionen. Tros- och sedelära för skolungdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So
anmälningar och recensioner 88
katekesens ordning, som gjort, att förf. börjar framställningen av
vem Jesus var med »Jesu namns vittnesbörd» och låter det
gudomliga hos Jesus få plats före den mänskliga sidan av hans
väsen. På andra ställen har ju Luther anvisat den vägen att
börja med det senare för att från det mänskliga stiga upp till
det gudomliga. Och den gången är den psykologiskt riktiga.
Önskligt hade det också varit, att framställningen av vad
Jesus gjort för oss varit mer enkel och lättfattlig. Och det hade
den kunnat bli, om förf. lämnat åtskilliga dogmatiska kategorier,
som man stundom älskat att röra sig med: treämbetsläran,
skillnaden mellan görande och lidande lydnad o. s. v. I st. f.
att använda det abstrakta uttrycket, att Jesu lidande bestod i
hans förnedring, hade det varit lätt att i Jesu historia peka på
åtskilliga konkreta drag, som visa, att hans liv var fyllt av
lidande: fiendernas angrepp, lärjungarnas bristande förståelse, en
lärjunges avfall och förräderi o. s. v.
Trots förf:s önskan att uttrycka sina tankar på ett enkelt
och lättfattligt språk, blir hans framställning här och var dunkel.
Också förekomma på sina ställen egendomliga uttryck och
vändningar. Några exempel. Å sid. i talar förf. om att vi icke blott
med de yttre sinnena — han använder för resten uttrycket: icke
blott med de yttre sinnena allena — skola söka Gud utan av
hela vår själ. Vad menas med detta? — Sid. 21. Det är
syndafallet, det är frågan om. »Det heter, att deras ögon öppnades,
och de sågo, vad de hittills aldrig sett eller lagt märke till: sin
egen nakenhet. Därmed vill bibeln säga, att de blivit
förvandlade. Den barnsliga klarhet, med vilka de förut skådat Gudr
blir omtöcknad.» Jag förstår inte detta tankesammanhang. —
Underlig synes mig motiveringen för arbetet å sid. 51: »För att
undgå frestelsen att stjäla hava vi av Gud fått driften att arbeta».
Oriktigt är väl att kalla Jesu ord i Matt. 6: 19—21 en berättelse
(sid. 57). Â sid. 58 läsa vi: »Den onda lusten kunna vi aldrig
se med våra ögon, men vi kunna känna igen den i andra
skepnader, och de bruka just vara girighet och avund.» Frånsett
nu själva den sista tanken, för vilken man kanske kan sätta
frågetecken, så är uttrycket »lusten känna vi igen i andra
skepnader» mindre godt. Egendomligt är ordet avundsfrihet (sid. 59)
och uttrycket naturens håvor om kläder, böcker, konstsaker (sid.
48). Alltför mycket av vardagsspråk innehåller följande uttryck
å sid. 60: »Vi skola lära oss förstå, att vi icke äro de enda,
som skola få leva» (i st. f. ha rättighet att leva).
Lindwalls lärobok i tro- och sedelära har sina brister både
från innehållets och formens synpunkt. Men den har också sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
