Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Nils Höjer. Nya handböcker i allmän historia (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i6 anmälningar och recensioner 3 i 7
väl försvarligt, men dödsorten uppgives oriktigt till Paris i stället
för Ermenonville.
Rektor Nordlunds uppsats om den storindustriella
revolutionen i England är en förträfflig och lättfattlig utredning av
arbetarerörelsen i England, mot vilken intet väsentligt torde kunna
anmärkas, utom att uppsatsen verkar avklippt, och att man gärna
skulle sett översikten fullföljd ända till våra dagar, då
socialismen även i England blivit en makt att räkna med. Samma
intryck av vederhäftighet och pålitlighet gör som vanligt Verner
Söderbergs uppsats om Förenta Staterna, en av de styvaste i
hela boken.
Den rikt illustrerade och väl skrivna uppsatsen av J. Kruse
över Rembrandt kan synas ägnad att väcka ungdomens
konstnärliga intresse, men det är fara värt, att hans kostnärssprak för
den stora mängden av svenska ungdomar, som kanske aldrig sett
en ordentlig oljefärgstavla, är det mesopotamiska språk, och den
torde även ha något svårt att följa med på författarens
undersökning, om man skall anse Rembrandts etsning Adam och Eva
vara en parodi à la JBellman eller en holländskt-realistisk bild av
de första naturmänniskorna under påverkan av antiakademisk
oppositionslust, detta så mycket mer som boken icke här bjuder
på någon avbildning. Och om de jämföra författarens kritik
över anatomen Tulp med dithörande avbildning, vilken som
vanligt icke står invid textstället (utan 14 sidor förut), så måste
de få den uppfattningen, att vi med »ungdom» mena något helt
annat än vad man menar i det övriga Sverige. Bulls uppsats
om Metternich och hans tid är kanske icke heller helt igenom
en uppsats för ungdom, men även den är bra gjord.
Till lättare strögods räknar jag Otto Andersens uppsats om
religionskrigen, ehuru skriven med fart och talang. Han gör
Katarina av Medici till en slav under Filip II och låter den store
bildhuggaren Goujon omkomma under Bartolomeinatten.
Gran-vella, som var född i Franche-comté av fransk fader, göres till
spanjor, Don Juan uppgives hava dött 1579 i stället för 1578
och Alexander Farnese uppträder i Nederländerna efter unionen
i Utrecht. Vilhelm av Orauien får fortfarande bära sitt binamn
den tyste, »därför att han aldrig lät förleda sig till oöverlagt
eller överilat tal eller handling», och sättes på en tid, då han
själv var åtminstone officiellt katolik, i detta avseende i
motsatsförhållande till greven av Egmont.
Kand. Raabes teckning av earlen av Chathan är, vad
dennes storhetstid angår, ej illa gjord, men uppgiften, att han icke
fick uppleva slutet på sjuårskriget, måste bero på dålig översätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
