Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Sigurd Segerström. Den engelska poesin och språkundervisningen i gymnasiet - Anmälningar och recensioner - Eugène Schwartz. E. Sahlin, Jean Jacques Rousseau. Ett 200-årsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
sigurd segerström
lagd till de sista hundrafemtio åren, dels innehåller det
diktprov på vers och prosa i mönstergill tolkning av våra
främsta översättare av engelsk diktning jämte bibliografiska
notiser under strecket. Utgivaren har själv presterat ett flertal
översättningar av både prosa och vers, vilka lägga i dagen
en mindre vanlig formtalang. Särskilt vill jag framhäva hans
beundransvärda tolkning av Shelleys »Ode till västanvinden»
och Keats’ »Ode till en näktergal». Den, som eventuellt
önskar att ännu utförligare behandla någon viss diktare, än
föreliggande urval medgiver, finner i de bibliografiska
noterna upplysning om förefintliga översättningar.
Anmälningar och recensioner.
Enar Sahlin, Jean Jacques Rousseau. Ett 200-års minne.
A.-B. Akademiska bokhandeln. Uppsala 1912.
Vår store tänkare Boström förklarar på ett ställe i sin
självbiografi, att han icke fäster någon särdeles vikt vid tänkares s. k.
biografier. »Han anser deras tankar, om de verkligen haft
sådana, vara det som egentligen utgör deras levnad ochj det enda,
som skäligen bör överlämnas åt eftervärlden, i händelse ett sådant
efterlämnande är möjligt».
Detta må från Boströms sida vara fullt befogat. Och dock
måste för den, som vill känna »filosofen» Rousseau och förstå
hans stora betydelse, hans biografi vara av utomordentligt intresse.
Men »filosofen» Rousseau var icke heller en sådan tänkare, som
Boström avsåg. Det motsägelsefria filosofiskt vetenskapliga
tänkandet var ej hans sak. Men hans uttalanden ha dock, särskilt
på hans tid, men ock långt senare, gått och gällt för filosofi,
huru det nu må ha varit beskaffat med deras filosofiska halt. I
sina läror och sitt liv var Rousseau en exponent för sin sönder
slitna tid, en upplösningens tid och en jäsningens tid av nya,
ofta oförenliga idéer, och för den, som vill mera fullständigt fatta
honom i hans skiftande gestalt, är hans liv icke mindre värt
uppmärksamhet än hans läror. Man bör därför vara lektor
Sahlin tacksam för den teckning, han giver av Rousseaus liv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
