Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Ingvar Olsson. De klassiska studierna och ett treårigt gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De klassiska studierna och ett treårigt gymnasium.1
Af Ingvar Olsson.
Det latingymnasium, som upprättades 1904, har under
några år fått arbeta i fred och ro. Det var visserligen
åtskilliga, som hyste den meningen, att detta gymnasium vid
det här laget skulle hunnit själfdö. Men det har gått tvärtom.
En blick på de statistiska uppgifterna visar, att
latingymnasiets lärjungeantal i Sverige ständigt ökats på bekostnad
af realgymnasiet och realskolans sjätte klass, hvilken i stället
hotar att på sina ställen själfdö. Nya latingymnasier hafva
t. o. m. upprättats, äfven där de (såsom i det lilla
själfupp-offrande Ystad) måste bekostas af kommunen.
Utifrån ha inga nämnvärda störande missljud förnummits.
Tidningspressen förhåller sig tyst rörande latinfrågan, som
varit afförd från det liberala politiska programmet. Någon
förevändning att klaga öfver »latinförtryck» är det nämligen
omöjligt att uppleta. Det står hvar och en lärjunge fritt
att ingå i afslutningsklassen eller i realgymnasiet, hvilket
öppnar tillträde till långt flera lefnadsbanor, än som stå
latinlinjens alumner till buds. Och hela gymnasiets tim- och
kursplan är uppgjord i första rummet efter realisternas
be-hof. * Hvad kan man mer begära?
Hvad som för latinvännerna är mest glädjande är, att
de klassiska studierna, där de energiskt bedrifvits (och allt
klassiskt studium måste bedrifvas energiskt), gifvit bättre
resultat, än man hoppats. Naturligtvis kan det ej, såsom
det förespeglades af senaste läroverkskommitté och högste
vederbörande vid reformens genomförande, jämföras med hvad
som kunde uppnås förut. Lärotimmarnas antal under tiden
närmast före 1905 var 48 och 42 och är nu 24. Det går ej
an att blott vända om siffrorna. Intet retoriskt eller peda-
1 Närmast med anledning af en uppsats i denna tidskrifts sjätte häfte
i år af Hugo F. Frölén: »En skiss till ett svenskt framtidsgymnasium».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
