Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»folkskolan som bottenskola» 5 i 5
»lätt tryckning» på dem, som nu måhända ej ägnade
folkskolan vederbörligt intresse, emedan man hade de många
allmänna läroverken, som mottoge barn vid nio års åldern,
att lita till — såsom en maning till dem att för sitt eget
intresses skull befrämja folkundervisningens höjande, kunde
en indragning av lägre klasser i de allmänna läroverken vara
nyttig. Dock borde man akta sig att begära för mycket och
trycka för hårt. Samma utskott föreslog därför, att
ofördröj-ligen första och längre fram även andra klassen indroges.
Ar 1883 gjorde Sveriges allm. folkskollärareförening ett
uttalande till förmån för bottenskoletanken, i det den framhöll,
att folkskolan borde åt alla samhällsklassers barn kunna
meddela den för livet nödvändiga allmänbildningen och att
folkskolan sålunda borde kunna ersätta läroverkens lägsta klasser.
Samtidigt framhölls emellertid, att folkskolan för detta
ändamål icke behövde bliva någon blott förberedelseanstalt för
allmänna läroverket utan fortfarande i sin verksamhet både
kunde och borde vara fullkomligt oberoende av detta.
Till rak motsatt uppfattning kom den stora
läroverkskommittén av år 1882—84. Denna kommitté, som hade till
behandling en hel mängd viktiga läroverksfrågor,
underkastade även spörsmålet om första klassens indragning en
ingående utredning.- Sedan den jämfört det kunskaps- och
bild-ningsmått, som de allmänna läroverken meddela, med
motsvarande fordringar i andra länder och kommit till det resultat,
att detta ingalunda vore för högt och på det hela ej tålde
någon nedprutning, fastslår den, att den ifrågasatta
indragningen ej läte sig göra utan motsvarande höjning av
inträdesfordringarna, antingen så att för inträde skulle fordras
nuvarande första klassens kurs och således även kunskaper i tyska,
eller ock inga fordringar i främmande språk men i stället
motsvarande ökade fordringar i de övriga ämnena. Då
emellertid det första alternativet långt ifrån att åvägabringa det
önskade sambandet mellan folkskola och läroverk i stället
skulle verka hindrande för uppkomsten av ett dylikt samband,
menar kommittén, att endast det senare alternativet kan ifråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
