Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
hjalmar olson
Förslaget om mellanskolor vann icke ej ens med den
begränsade tillämpning, som utskottet föreslagit, riksdagens
bifall. Icke en gång det gamla kravet om första klassens
indragning, som förut flera gånger vunnit andra kammarens
gillande, lyckades denna gång samla majoritet i denna
kammare. Det förefaller, som om frågan om första klassens
indragning upphört att vara akut, och anledningen härtill är
utan tvivel att söka i ett viktigt riksdagsbeslut av år 1894.
Detta år kan betraktas som ett märkesår i bottenskolefrågans
historia i vårt land, i det då folkskolans tre lägsta klasser
(småskolan och den egentliga folkskolans första klass) officielt
erkändes som bottenskola för läroverken. På riksdagens
anhållan utfärdade nämligen Kungl. Maj:t bestämmelser
beträffande inträdesfordringarna till läroverken, så att dessa sattes
i full Överensstämmelse med de kurser, som skola genomgås
i första klassen av fast folkskola litt. A. Som vi erinra oss,
var det denna väg för stärkandet av sambandet mellan de
båda skolformerna, som förordats av 1882 års kommitté.
Det är klart, att den ingående utredning av olika
skolfrågor, som måste bliva en följd av det med tiden allt starkare
kravet på en läroverksreform, som framträdde under
1890-talet, ej kunde lämna bottenskoleprogrammet oberört. Både
de särskilda sakkunniga, som av Kungl. Maj:t år 1898
tillkallades för att avge yttrande i läroverksfrågan, och den stora
läroverkskommittén, vilken vi hava att tacka för
läroverksreformen av 1904, gåvo åt bottenskolefrågan och särskilt åt
det gamla spörsmålet om första klassens indragning en
ingående undersökning. De kommo emellertid till samma
negativa resultat, som så ofta förut skett, då läroverkskommittéer
och andra sakkunniga haft frågan under utredning.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition vid 1904 års
riksdag, som huvudsakligen var byggd på läroverkskommitténs
betänkande, väcktes inom andra kammaren en massmotion
om första klassens indragning. Funnes någon bärighet i
denna fordran, borde nu mer än någonsin ögonblicket att
tillmötesgå den vara inne, då man stod i begrepp att inrätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
