Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
hjalmar olson
I diskussionerna om bottenskolan har alltid av dess
anhängare med bestämdhet hävdats, att folkskolan mycket väl
skulle kunna övertaga nederskolans undervisning vid de
allmänna läroverken utan att man behövde befara någon
minskning i bildningsresultatet. Denna uppfattning tyckes nu vara
uppgiven, då det gäller att på kommunala mellanskolan
praktiskt tillämpa bottenskoleprogrammet. I själva verket måste
inrättandet av kommunala mellanskolan efter ovan angivna
grunder betraktas som ett underkännande av bottenskoleidén
ur pedagogisk synpunkt.
Vad man vidare fäster sig vid i de ovan angivna
bestämmelserna är kompetensfordringarna för ordinarie
anställning. Först och främst söker man förgäves efter någon
gra-dering av befordringsgrunderna; om väl vitsordad tjänstgöring
vid t. ex. folkskola som befordringsgrund går före
lärdomsförtjänster eller dessa före nit och skicklighet, därom saknar
stadgan varje bestämmelse. Om undervisningsskicklighet
förvärvad vid olika skolformer är likställd eller ej, får man
lika litet veta något om; all sådan gradering av
befordringsgrunderna är överlämnad åt de olika skolstyrelsernas
subjektiva uppfattning. Som en nyhet på tjänstemeriternas
område är att nämna, att vid sidan av kunskapsprovet, som
hittills väl gällt som enda sätt att ådagalägga sina
lärdomsmeriter, ställts vad man skulle kunna kalla studieprovet eller
intyg om att man studerat det eller det ämnet, vilket ju icke
behöver vara detsamma, som att man äger tillräckliga
kunskaper i ämnet. Egendomlig förefaller också bestämmelsen,
att en plats kan åter lediganslås, fastän kompetenta sökande
ej saknats. Tydligt är, att denna bestämmelse är riktad mot
personer med adjunktskompetens; det kan nämligen ej gärna
tänkas, att en person, som på läroverksöfverstyrelsens förslag
av Kungl. Maj:t förklarats behörig till ordinarie anställning,
en tid efteråt av samma överstyrelse skulle bliva
inkompetent förklarad.
Med ett ord: stadgans bestämmelser om lärareanställning
äro av så obestämd och svävande natur, att man å ena sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
