Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
hjalmar olson
i realskolan vinnes endast efter genomgången
inträdesprövning. Realskolan komme sålunda allt fortfarande i tillfälle
att kontrollera, att hennes lärjungar vid inträdet ägde just
det mått av kunskaper och förståndsutveckling, som för
studierna i denna skola erfordrades. Ej ens nödvändigheten av
en särskild förberedelsekurs för inträde vid läroverken tycks
vara oförenlig med bottenskoletanken enligt följande
utskottets uttalande: »Skulle också därvid på de inträdessökande
ställas något högre krav än som i allmänhet motsvarades av
dem, vilka genomgått bottenskolan, så borde skillnaden utan
svårighet kunna utfyllas vid den särskilda förberedelse, som
inträdesprövningen i alla händelser förutsätter». Det intima
organiska samband, som råder mellan realskola och
gymnasium och som gör inträdesprövning till det senare obehövlig,
anser man således ej kunna uppstå mellan folkskola och
läroverk.
För bottenskolefrågans’ bedömande torde
uppmärksamheten böra fästas därpå, att frågans läge nu ur flera
synpunkter är ett helt annat, än vad det var för t. ex. 30 år
tillbaka, då 1882 års kommitté hade frågan under utredning.
Sedan läroverkets neder- och mellanstadium utom att bereda
till gymnasium dessutom fått den specifika uppgiften att
meddela allmänt medborgerlig bildning, gäller det således nu
vid bottenskoleprogrammets realiserande att reducera en
sexårig »medborgerlig» kurs, då det förut var fråga om
minskning av en nioårig »lärd». Men även andra förhållanden
göra, att denna fråga i våra dagar är ställd på en annan bas
än förut. Det finns ett krav, som blir allt starkare och
starkare och som man utan tvivel inom ett fåtal år blir tvungen
att tillgodose. Det är kravet på en sådan förändring av hela
vårt folkskoleväsen, att det mer än hittills i sin undervisande
och uppfostrande verksamhet tar sikte på sina lärjungars
blivande kall och yrke. Utan att folkskolan behöver urarta
till något slags yrkesskola, kan den i detta hänseende ha
en stor och viktig mission att fylla. Denna uppgift är nu
överlämnad åt olika slag av överbyggnader på folkskolan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
