Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Från Modersmålslärarnas förening. Bibliografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från modersmalslärarnas förening
563
individuella, om också många äro typiska för nästan alla barn.
Men just de egenartade upplevelserna äro de intressantaste;
därav följer med nödvändighet, att uppsatsen måste vara fullständigt
»frei: vom Leben zum Thema». Icke blott det slag av »bunden»
uppsats, som i klassen forberedes till innehåll och form, måste
bort; den leder till »konstlad brådmogenhet i den språkliga
utvecklingen genom inflytandet av vuxna, vilket medför ett
tanklöst eftersägande av fraser och grammatiska vändningar, ett
uttryckande av tankarne, som icke är naturligt för barnet» (Meumann).
Också det slag av s. k. fri uppsats, där läraren giver ämnet,
står icke att försvara; ty blott undantagsvis träffar läraren vid
dessa uppsatser »den Augenblick der kulminierenden Spannung;
alle andern sind gezwungen, Phrasen zu dreschen». »Das ist
das Fundament aller stilistischen Erziehung: da sowohl das
Erlebnis wie auch der Zeitpunkt und die Form seines
Ausdrucksbedürfnisses individuell bedingt ist, so kann der Erlebnisaufsatz
nicht länger vom Lehrer gestellt, sondern muss vom Kinde aus
wahlfrei geschrieben werden.»
Men huru föra lärjungen framåt, om uppsatserna icke mer
skola förberedas? Och om därtill en gemensam genomgång
efteråt icke är möjlig, emedan alla uppsatser äro olika? Hur
skall då lärjungen förvärva stilkänsla?
Här ligger — utom i det fria ämnesvalet — den andra
betydelsefulla punkten på vägen till en egen stil: genom klassens
gemensamma arbete vinnes framåtskridande. Lärjungarne
föreläsa själva sina uppsatser, och detta först efter sorgfällig
förberedelse hemma, så att uppläsningen blir verkligt föredrag.
Lärjungen arbetar alltså icke mer för lärarens röda bläck, utan för
en åhörarkrets, för sin klass. Detta ger hans arbete en ny sporre.
Men största betydelse har kamraternas kritik av det upplästa.»
Om de stilistiska resultat, som på denna väg uppnåtts, yttrar
sig förf. synnerligen lovordande och övergår därpå till den tredje
viktiga punkten: Hur lärjungarne genom de egna stilistiska
försöken föras till litterärt intresse och litterär smak.
»En lärjunge, som intensivt iakttagande skildrat en storm,
kommer att med särskilt intresse läsa skildringen av en storm
hos en författare. Och sedan en uppsats om en storm i klassen
blivit åhörd och kritiserad, komma lärjungarne att på ett helt
annat sätt lyssna och lägga märke till framställningens egenheter,
när sedan läraren föreläser en stormskildring av t. ex. Otto
Ludwig.»
Den övriga delen av uppsatsen ägnar förf. till större delen
åt föreläsandets — det ändamålsenliga föreläsandets — betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
