Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - P. J. Edler. Ett önskemål beträffande modersmålsundervisningen i de allmänna läroverkens mellanklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERSMÅLET I LÄROVERKENS MELLANKLASSER ’ 131
ett större kunskapssammanhang. Är det fråga om ett fysiskt
eller kemiskt experiment eller en undersökning av ett djur
eller en växt, ligger kanske ingen skriftlig framställning alls
bakom lärjungens prestation.
Jag har av någon hört det rekommenderas att som
regel låta lärjungarna i mellanklasserna skriva över
självvalda ämnen. De skulle då endast behandla sådant, som
intresserade dem, och varmed de vore fullt förtrogna; detta
skulle vara till stor fördel för både deras skrivlust och deras
stilistiska förmåga. Ställer man för stora krav på denna
förtrogenhet med ämnet, kan det emellertid leda till
besynnerliga konsekvenser. Jag tänker mig en mellanklasselev, som
från första klass vant sig att skriva om endast sådant, som
han iakttagit och roat sig med i sin egen lilla värld, om vad
pappa gjorde och mamma sade o. s. v. Det skulle
sannolikt vara. ett synnerligen begränsat förråd av ord och fraser,
som han skulle ha att röra sig med, och ej ens dessa skulle,
noga taget, vara hans egen självförvärvade egendom. Han
har fått dem av de personer, bland vilka han lever.
Detsamma gäller till stor del om hans tankar och omdömen, för
så vitt man kan tala om sådana. Att ensidigt hålla sig till
»förtrogna» ämnen kan möjligen leda till individuell stil,
kanske rent av till litterär virtuositet — men på ett
begränsat område. De flesta skola emellertid i främsta rummet ha
behov av sin skrivkonst som meddelelsemedel icke för tycken
och stämningar utan för sakliga upplysningar och tankar —
synnerligen ofta andras tankar.
Det förefaller mig, som om man kunde visa sig alltför
ängsligt angelägen om ett konkret föreställningsinnehåll till
alla ord och termer. En gosse kan vid undervisningen få
höra talas om ett berg, en flod men har själv aldrig sett
annat än en bäck och en kulle. Naturligtvis kan och måste
han vid många tillfällen både i tal och skrift begagna sig
av begreppen berg och flod, innan han hunnit genom egen
erfarenhet tillräckligt fylla dem med konkret innehåll.
Erfarenheten skall dessutom ständigt förändra och komplettera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
