Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Hilding Celander. Examensbestämmelserna för blivande modersmålslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hilding celander
minnen av hur modersmålsundervisningen faktiskt på många
händer bedrives. Det är emellertid tydligt, att de nya
examensfordringarna hava kommit till just för att råda bot pä
dessa missförhållanden, varunder modersmålsundervisningen
i våra läroverk så länge lidit. Den viktigaste förutsättningen
för modersmålsundervisningens höjande är utan tvivel
höjandet av de undervisandes studiekompetens. Jämföra vi de
studiekrav, som enligt de nuvarande bestämmelserna ställas
på den fackutbildade modersmålsläraren i Sverige, med dem
som gälla i andra länder, tror jag inte heller man skall finna,
att fordringarna hos oss äro särskilt högt tilltagna. Jag
tvivlar på att man skall kunna leta upp något kulturland, där
man inte av den blivande modersmålsläraren fordrar ett
tämligen ingående studium både av landets språk och av dess
litteratur i deras historiska utveckling. Om man sedan
bedömer dessa studier med ett gemensamt examensbetyg
(såsom i Danmark, Norge, Tyskland o. s. v.) eller med två
skilda betyg (såsom hos oss), kan ju vara en bisak.
Sannolikt länder väl vårt system till både studiernas och de
studerandes fördel, och det innebär också en rättvisare
uppskattning av studiearbetet.1 — En vida viktigare fråga, som
jag här inte kan gå närmare in på, är den, huru studiekurser
och examensfordringar ställa sig i de båda ämnena. Dessa
förhållanden växla naturligtvis högst betydligt på olika håll.
Och inte heller är det så, att de på papperet (i
studiehandboken) angivna examensfordringarna alltid ge någon riktig
föreställning om vad som i verkligheten fordras. En sak är
emellertid sä påfallande redan vid en jämförelse mellan de
i tryck angivna examensfordringarna i Sverige och i andra
länder, att jag inte kan undgå att påpeka den. Det är det
stora utrymme, som den allmänna europeiska
litteraturhistorien har fått hos oss i fordringarna for ämbetsexamen i
litteraturhistoria. Vid Uppsala universitet lägges t. o. m.
huvudvikten avgjort på den allmänna litteraturhistorien, medan
1 Jämför om examensstudiernas ordnande Natan Beckmans
intressanta uppsats »Om modersmålslärares utbildning» i Verdandi 1915,5. 15 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
