Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - G. A. Jaederholm. I frågan om den senaste läroverksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
G. A. JAEDERHOLM
något intresse för Pedagogisk Tidskrifts läsare, och som här
skola i mån av utrymme framläggas.
Det föreligger en viss inriktning i detta genmäle
överhuvud, som är synnerligen ägnad att väcka förstämning hos
varje läsare, vilken tar del av detsamma till sin egen
upplysning. Förf. söker nämligen genast genom en synnerligen
sofistisk inledning vränga det därhän, att det inte alls är
K. O. utan — läroverkslär arne, som böra känna sig
träffade av D:r Häggs kritik. När D:r Hägg har talat om att
urvalet av personer, lämpliga för läroverksundervisning, ej
alltid sker med tillräcklig eller önskvärd noggrannhet, söker
denne anonyme författare trampa ut detta beklagliga faktum,
så att det synes kasta en skugga över hela kåren. När D:r
Hägg har utövat en skarp, kanske överskarp, kritik mot
förhållanden och tendenser, för vilka han ger 1904-års
förordning skulden, så anför författaren till denna skrift hela sidor
med namn på de personer, vilkas pedagogiska idéer funnit
komßromissartade uttryck i nämnda skolordning; och ej blott
det, utan de, med vilka vederbörande blott samrått vid
utarbetandet av undervisningsplaner för gymnasiet, exponeras
nu i icke alltför ogenomskinlig avsikt. Det är i en belysande
överensstämmelse med denna polemiska metod, som förf.
framställer D:r Hägg som »den förnäme klassiske humanisten,
som väl egentligen väntat sig en annan lott i livet»: sålunda
med den diskreta antydningen, att D:r Häggs kritik vore att
anse som ett utslag mer av hans vantrevnad med sitt arbete
än med reala missförhållanden. När D:r Hägg har utgått
från högst bedrövliga erfarenheter från sina egna lärjungar
och kommit till tröstlösa resultat, som han bittert formulerar,
begagnar sig förf. därav för att skildra honom som »hjärtlös»
och utan »en smula helt vanlig mänsklig barmhärtighet».
Härtill har V. A. den smaken att tillägga: »Detta är
emellertid en sak, som närmast hör till förf:s mellanhavänden med
sina lärjungar och sin skolas styresmän} Jag kan väl knap-
1 Kursiverat av Ree.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
