Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - G. A. Jaederholm. I frågan om den senaste läroverksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SENASTE LÄROVERKSREFORMEN
I I
examen. Mer kunskaper får aldrig den (annat än med ett
orimligt arbete), som går till praktisk verksamhet, än det han
lärt under den korta skoltid, han har haft råd till, och ju mindre
förråd, han har med sig på vägen, desto mera svårigheter
resa sig sedan i hans väg. Eller än tydligare: den, som icke
får i skolan lära sig, vad ambition vill säga, utan vant sig
att slinka fram på nåd, den har skolan bedragit på den
viktigaste värderingssynpunkt, som livet känner, och det tör
hända, att han en vacker dag vaknar med förskräckelse till
att förstå detta. Låt-gå-systemet betyder, att det skall
vederfaras stora skaror av vår ungdom, som nog ganska ofta
kunnat iakttagas, bäst med en hel del begåvade ynglingar,
som på grund av för mycken begåvning aldrig behövt lära
sig att arbeta och icke kommo under fund med vad som
saknades hos dem, förrän det redan kanske var för sent och
förträffliga chancer i livet redan gått för dem förlorade. Att
inte vänja ungdom vid arbete betyder att icke vilja eller
kunna ge dem den enda verkligt livsdugliga idealitet, som
vårt stränga ekonomiska arbetssamhälle känner. Men det
skall kallas för humanitet! — Just i den punkten, med
avseende på uppfostran till ambition, kan det icke nekas, att
V. A, i all naivitet blott ställer upp skolordningens faktum
och avsikt och sedan säger, att den här sakernas ordning
har så starka makter och intressen, som försvara den, så att
det är ingenting att göra något åt. Detta, att han icke har
förstått eller velat taga upp till diskussion själva udden i hela
det Häggska argumentet, gör faktiskt ett bedrövligare intryck
än diverse här ovan uppvisad klumpig sofism och de små
välmenta perfiditeterna åt den person, han kritiserar.
Den ungefärliga arten av denne »sanningens älskare»
torde man efter det här anförda kunna förstå. Förresten
tycks hans speciella slag av sanning varit efterlängtad, bland
annat på folkskolehåll, där man beklagligtvis ej rätt tycks ha
fattat valören av dessa argument. Vad läroverkslärarne ha
att säga om denne självtagne representant, vet jag icke. För
undertecknad står det alldeles klart, att hur temperamentsfull,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
