Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Carl Ernst Göransson. B. Säterstrand, Ein Buch für Tertianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
Bokens styrka ligger i dess livliga, naturliga, idiomatiska och
frasrika språk. (Läs t. ex. st. 33!) På grund av innehållet har
detta — utom till äventyrs vid någon naturskildring, då det kan
få en ganska poetisk anstrykning — genomgående en mera
vardaglig läggning. Så har von i st. f. det högre språkets gen. en
rätt vidsträckt användning, t. ex. auf der andern Seite vom Kanal
(s. 42), den Kapitän vom Dampfer (s. 43), eine Cousine von den
Kindern (s. 45), även: der Vater von Pelle Molin toar ein kleiner
Besitzer (s. 16); imp. ind. användes efter konj. damit (s. 33:
damit sie [die Leinwand] wasserdicht ivurde, 40); brauchen står
med ren inf. (s. 14, 20); ordföljden är tämligen fri: wir. . . gingen
heraus auf die äussere Plattform (s. 50) oa s. v.; betecknande för
ordförrådet är formen Jungens (i tilltal), gucken, kriegen,
heraus-schmeissen, trotten, glupen, panken (plugga), abschieben (knalla i väg
eller: skubba, såsom författaren strax förut onödigt vulgärt
översatt sich dünn machen). Man lägger f. ö. märke till en viss
förkärlek för den temp. konj. wie (s. 5, 34: in dem Augenblick, wie
ich landen will, 43, 56: schon, wie ich in Lustgården Hauslehrer
war). Utbytas borde konstruktionen nicht eher — bis (s. 42)
mot nicht eher — als bis och uttrycket in Zukunft (s. 6) mot
von da an e. d. (från en punkt i det förflutna räknat!)
Vid ordlistans utarbetande har förf. i Överensstämmelse med
bokers hela planläggning haft tanken inriktad på att söka så
mycket som möjligt utnyttja lärjungarnas redan förefintliga
vetande och deras uppfinnings- och kombinationsförmåga. Till den
ändan ha ord och uttryck i mycket stor utsträckning upptagits
med ett frågetecken i st. f. översättning efter sig eller helt
utelämnats. Om den metoden överhuvud äro naturligtvis
meningarna delade. Men ibland undrar man i alla händelser, om inte
förf. tilltrott lärjungarna väl mycket; de flesta 4:de och
5:te-klas-sister torde exempelvis ha svårt att gå i land med ett sådant
uttryck som der Krebs war auf die alte Wasserflasche verfallen (s.
14), under det att väl ändå der Stock = käpp o. d. borde kunna
förutsättas som bekant. För uttalet har sörjts särdeles väl genom
utsättande av accenter och kvantitetstecken, varvid till jämförelse
sådana ofta även anbragts på motsvarande svenska ord. I
detaljer kunna här nog råda olika meningar, t. ex. beträffande
betoningen på andra stavelsen av Motor (85 a), ä i Rad (s. 59 a)
eller det obetecknade u i Kuchen (s. 58 a), som skolpojkar ofta
göra kort. Synonymer och homonymer ha sammanförts särdeles
rikligt. Då och då äro emellertid uppgifterna här till följd av
sin korthet mindre noggranna, t. ex. då det gäller skillnaden
mellan Käfig, som skulle brukas om bur for fyrfota djur, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
