Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Edvard Strömberg. Gymnasiereformen och statsintresset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2 EDVARD STRÖMBERG
lika hög grad som läroverkens teoretiska, skall en avgörande
seger vinnas. Häremot kan på goda grunder invändas, att i
kampen om det sociala anseendet, vilken i vårt land spelar en allt
viktigare roll, skall det svenska folket mycket sent, om någonsin,
komma till insikt om den praktiska och den teoretiska bildningens
likvärdighet.
Ser man sig om efter möjligheter att vid en omorganisation
av gymnasiet fullt tillgodose statsintresset — en fråga, vars
kulturella och nationalekonomiska betydelse svårligen kan överskattas,
men vars praktiska detaljer knappast varit föremål för offentlig
dryftning — erbjuder sig osökt en utanför läroverkens råmärken
icke alldeles oprövad utväg, nämligen kravet på kvalificerade betyg.
Det förefaller a priori sannolikt, att på denna väg en synnerligen
pålitlig garanti skulle kunna vinnas för att gymnasiet bleve
rekryterat på ett från statens synpunkt fullt tillfredsställande sätt.
Å andra sidan är det uppenbart, att en »hänsynslös gallring»
skulle innebära ett pedagogiskt och skolpolitiskt missgrepp. Dels
är det ju ingalunda uteslutet, om det också måste räknas till
sällsyntheterna, att en jämförelsevis slätstruken gymnasist i
framtiden visar sig äga en framstående teoretisk begåvning, dels är
naturligtvis en viss varsamhet av nöden, om icke varje utsikt att
på detta sätt uträtta något skall ohjälpligt stängas.
Då jag satte i verket min avsikt att genom forskningar i
läroverkens betygskataloger söka utröna, vilken flyttningsnorm
borde tillämpas vid gränsen mellan realskola och gymnasium,
syntes det mig en, åtminstone teoretiskt sett, icke allför hög
fordran, att blott den lärjunge, som i minst ett ämne förvärvat
betyget AB (eller högre) och minst B i de övriga ämnena, skulle
anses lämplig för gymnasialstudier. Med utgång från denna
synpunkt har jag genomgått betygskatalogerna för 5. klassen vid de
högre allm. läroverken för vårterminen 1911.1 Som det vidare
syntes mig erbjuda ett stort intresse att med hänsyn till
studieresultatet gradera de lärjungar, som lågo över denna linje, har
jag tillika i särskilda kolumner uppfört antalet av dem, som i
två ämnen och tre eller flera ämnen kommit upp till AB eller
1 Som framgår av det följande, har även I. ringens betygskataloger
för vårterm. 1912 genomgåtts. Att icke någon av de senaste vårterm.
lades till grund för undersökningen, berodde därpå, att rörande dessa de
statistiska upplysningarna icke voro tillgängliga i samma utsträckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
