Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Carl Ernst Göransson. Elias Grip, Fr. Ratzel, Gustav Freytag u. a., Geographische und kulturgeschichtliche Schilderungen aus Deutschland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269ô2 anmälningar och recensioner
som i den s. qi skildrade villervallan övergivits, där de
händelsevis kört fast i gyttjan, heter, att de voro zu einer künstlichen
Wagenburg verschränkt, så betyder verbet här givetvis ej: lägga
i kors, lägga över varandra, som i anm. (91: 14) säges, utan,
såsom ordet jämväl översättes hos Hoppe: sammanslingra,
sammanfläta, fläta i vartannat; vagnarna hade ’hoptrasslats1. Då
Molenkopf (73: 17) återges med: yttersta spetsen av vågbrytaren,
förklaras ordets innebörd, men man saknar en bekväm
översättning; en sådan har man i pirhuvud. På liknande sätt förhåller
det sig med översättningen till Reifrock (104: 32): kjol med
fjädrar, men denna översättning har därjämte den olägenheten, att
den torde ge de flesta lärjungar en högst oklar uppfattning av
persedeln i fråga, under det säkerligen ganska många känna till
betydelsen av det ord, varmed man i svenskan brukar beteckna
plagget: krinolin; en ordentlig förklaring därjämte hade
naturligtvis ej skadat. Binnenschiffahrt (137: 7) är ju inte precis, vad
kommentaren kallar inrikes skeppsfart. Sjöfarten utefter Sveriges
västkust, t. ex., är inrikes, men ej Binnenschiffahrt. Därmed
betecknas skeppsfarten på vattenvägarne i det inre av landet.
(Auerbach har i sin ordbok inlån ds sjöfart härför, jfr
inlandsbana!) Man skiljer ju också mellan Binnenhandel (inre handel)
och inländischer Hafîdel (inrikes handel).
Ett roligt exempel på vilken sällsam betydelseförskjutning
en kommentar till föjd av något förbiseende vid studiet av
texten kan komma att tilltro ett ord, utgör utg:s översättning av
scharfzinnig (22: 20) med: med tvära krökar. Det står
citationstecken omkring ordet i texten, men det beror icke på någon
märkvärdig berydelse hos detta i och för sig utan på den
självs-våldiga kombinationen ^ scharfzinnige^ Gassen. Omedelbart förut
heter det: sie bauten . . . hochstrebende Türme und Giebel. Det är
alltså fråga om gator, vilkas byggnader äro uppförda i gotisk
stil ; termen är också uttryckligen använd några rader längre
ned.
Ord, som icke alls eller icke med i texten förekommande
betydelse återfinnas i Hoppes skollexikon och därför bort
översättas i kommentaren, äro Windwehe (63: 33), snödriva, och
Ein-schnitt (28: 25), skärning (järnv.) samt Amtsbezirk (13: 6),
’distrikt’, vars innebörd borde ha antytts.
För rent språkliga företeelser visar sig utg. i sin kommentar
utomordentligt likgiltig. Exempelvis sådana gen. som des
mittleren Elsasses (22: 32) och des Kompass (73: 13), ett als (122: 25) i
st. f. ett modernt tyskt wie, ett während med dat. (116: 26) förbigås
under tystnad. Ja, anmärkningarna innehålla icke några upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
