Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sven Arbman. Om anordnandet av exkursioner (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 54
2 42 sven arbman
fram», d. v. s. av växttäcket, framför allt av mossar, i
fjälltrakterna av snö. Växttäckets betydelse som vattenmagasin
bör framhållas, och följderna av dess förödande, vad
grundvatten och rinnande vatten beträffar, uppmärksammas.
En annan vårexkursion ställes till en torvmosse. Vid
ankomsten till en sådan anmärkte några av gossarna
skämtsamt, att de här kunde se, att jorden var klotrund. Det var
en värdefull observation att anteckna, mossens höjning mot
mitten. Randskogen observeras, likaså vilka växter som bilda
mossens huvudmassa. I torvtag undersökas eventuellt gamla
skikt. Den vanliga lagerföljden, lera, gyttja, dy, torv, kan
vanligen påvisas, åtminstone nära mossens yta. Vitmossans
förmåga att suga upp vatten påvisas, vitmossetorv, starrtorv
m. m. urskiljas, torvströ och bränntorv likaså. Påträffas ett
stubblager, dragas slutsatser av dess läge. En stake, som
länge stått i mossen, visar sig alldeles frisk i sin nedre del.
Det bruna vattnets konserverande förmåga påvisas. Därpå
uppsamlas brunt vatten i en medförd flaska.
Lackmuspap-per färgas rött av det. Således är det bruna en syra. En
nypa kalk färgar lackmus blå. Således är kalk en bas. Den
bör kunna neutralisera syran; vi satta kalken till myrvattnet.
Om en stund är vattnet klart, och ett brunt salt ligger på
flaskans botten. — Nu genomgås mossens uppkomst och
utveckling, torvens användning och kalkens betydelse vid
mossodling.
En tredje vårexkursion gäller skogskulturen. Ett
brandfält, där skogen håller på att invandra, först björken, sedan
tallen och sist granen, är särskilt lärorikt, då det visar
trädens kamp om ljus och i mindre skala återger ett viktigt
drag ur den stora invandring av skog, som skett i hela
Skandinavien efter istiden.
En skogsplantering beses. Försumpningsfenomenet
studeras. Verkan av ett dräneringsdike kan ses både på
växande träd och på en stubbes årsringar. Om möjligt beses
ett avverkningsområde, livet i timmerkojan, en flottningsled
med sina dammar och rännor, ett sågverk och kanske en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
