Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Carl Ernst Göransson. Wilhelmina Franzén, Tysk grammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 323 anmälningar och recensioner
tryckta med samma stil (t. ex. s. 19: einige, etliche etc. liksom
texten i antikva, s. 155: danken tacka, dienen tjäna etc. liksom
texten i kursiv o. s. v.); lika stora stilar äro använda för mera
oväsentliga enskildheter som för de viktigaste regler o. s. v.
Särskilt anmärkningsvärt är, att förf., som åtminstone i vissa
avseenden velat ge sin bok en modern läggning, så gott som
genomgående försmått att lämna hjälp för uttalet. Så äro ju
kvantitetstecken över vissa starka verbformer ovärderliga (messen,
maß, schießen, schoß o. d.). En uttalsanvisning, som sechs (läs
sex) (s. 30) verkar tämligen gammalmodig. Gammalmodig är
också stavningen i ett och annat, såsom giebt (s. 3 och 22) och
Ocean (s. 194). Av de rätt talrika tryckfelen äro endast några
få rättade. Mycket fula former, som kvarstå orättade, äro Sechtel
(med fetstil, s. 35), dürft i 2 p. pl. pres. konj. (s. 97) och möcht
[ihr] (s. 179).
På åtskilliga ställen i boken röjes en viss vårdslöshet i
utarbetandet; så redan på de första sidorna, som upptas av
genusregler. Såsom mask. anföras (s. i) bl. a. ord pä m, ich, Ung:
som ex. står ett ord av vart slag — jämte Hering. Erån regeln,
att världsdelars, länders o. s. v. namn äro neutra, nämnas (s. 2)
som undantag: »länders och landskaps namn på e, ei, ie .. . samt
die Schweiz .... der (el. das) Elsas (I) m. fl., de på au och der
Haag». Att Elsaß mest skulle uppträda som mask, torde att
börja med vara rätt tvivelaktigt. (Jfr. Hjorth § 50: 3 b, Matthias,
Sprachl. u. Sprachsch. 3, s. 40: »das urspr. Neutr. . . dürfte sich
der heute ziemlich üblichen männlichen Form kaum wieder entledigen
können; Cur me, A gram m ar of the Germ. Language, s. 64: der
or more commonly das Elsaß.) Men angående namnen på -aie
får man endast veta, att de icke äro neutra. Den närmaste
omgivningen tyckes tyda på att förf. vill ha dem till mask.; de
äro, som bekant, fem. : die Moldau, så vida ej de på -gau (der
Rheingau) avses. Rätt oklar är den ytterst viktiga regeln om
adj:s dekl. Den formuleras (s. 16) på följ. sätt: »Adjektivet
dekliner as starkt, då bestämningsord (artikel, räkneord eller pronomen
som adjektiv attribut) ej föregår, eller då be stämning s or det är oböjt.
Oböjda bestämningsord äro etwas, genug, nicht, sehr, viel, wenig
m. fl. obestämda pronomen och adverb samt grundtalen utom ein».
Vad menar då förf. egentligen med bestämningsord? I parentesen
förklaras bestämningsord för liktydigt med art., räkneord eller
pron. såsom adj.:attribut; sedan sägas oböjda bestämningsord vara
bl. a. obest. pron. och ad v. Vad skall man säga om t. ex.
genug och sehr som bestämningsord?
I det följande tillåter jag mig att anföra ett och annat ur
mina anteckningar vid en genomläsning av boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
