Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Carl Ernst Göransson. Wilhelmina Franzén, Tysk grammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 333 anmälningar och recensioner
stämda ändelser anges, och för sådana synes förf. hysa en
betydande svaghet. Obs. i detta hänseende även uppgifterna om
orden efter svaga dekl. (s. 8): »mask. på e> folkslags namn på
ar» o. s. v. Om enstaka mask. som Held och Mensch ej ett
ord! P^n hel del av de allra vanligaste och oundgängligaste orden
komma på detta sätt ej att nämnas under sina deklinationer.
Däremot uppräknas under den blandade deklinationen även några
mindre viktiga ord, t. ex. Gevatter samt Oberst, som dock vacklar.
— Omljudsförhållandena beröras endast helt flyktigt i ett samtal
(s. 4): »viele Substantive haben im Plural einen Umlaut, das
heisst a wird zu ä» etc. Så är den viktiga affären ordnad! —
Plur. på -s av typen Jungens (s. 9) borde ha lokaliserats. —
För egennamnen (s. 9—12) — dit även månadernas namn räknats!
— ha med undantag av några antydningar rörande ortnamn inga
regler, blott ex., huvudsakligen anbragta i ett samtal (s. 9—11),
givits. — Måttsordens behandling är omnämnd på ett par rader
utan rubrik (s. 13). — Att på adjektivens böjning som mönster
uppta bl. a. pl. manche guten Herzen (s. 19) får väl betraktas
som pedagogiskt mindre välbetänkt trots den i en parentes strax
nedanför meddelade reservationen för den svaga adjektivändelsen.
Jfr. (s. 161) viele Verwandten ! — Verkligen onödigt är att i en
skolgrammatik undanta das Deutsch från de subst. språkadjektivens
böjningssätt: det heter åtminstone i skrift minst lika ofta das
Deutsche, så vitt intet attribut följer naturligtvis, men den
inskränkningen gäller ju över hela linjen. — S. 27 formuleras en viktig
regel på detta vaga sätt: »Många adjektiv på d, t, sch ... få i
superlativ est i stället för st.» Jfr Hjorth § 22, Korle’n § 74,
Calwagen-Nordgren § 59, märk 21 — Å s. 47 läses den
uppseendeväckande uppgiften, att pl. av det fören. interrogativet was
für ein är was für welche. Hade nu ex. kommit strax intill, hade
misstaget lätt nog kunnat rättas, men enligt förf:s vana äro de
instuckna i ett långt samtal och kunna uppletas 3 sidor längre
fram (s. 50: Was können das für Leute sein? och längre ned:
Was für saftige Birnen! Obs. f. ö. den olika typografiska
utstyrseln på de båda ex:s pronominaluttryck!) — S. 63, not 3:
dem allen borde ej rekommenderas. — S. 100, not: »Enkla verb
på ieren förlora även ge i perf. part., t. ex. er hat spekuliert.
Så även prophezeien.» Ja, så även trompeten,, miauen, kalfatern,
offenbaren (vanl.) och alla andra enkla verb, som i likhet med
de äkta sammansatta icke ha tonvikten på första stavelsen.
Varför icke nämna detta enkla förhållande? — S. 101. »Förstavelsen
miss gör det [bildar oskiljbar sammansättning] alltid, om verbdelen
har tonvikten.» Utan tvivel! Den regeln gäller t. o. m. precis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
