Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Karl Nordlund. Gymnasieproblemet och språkfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gymnasieproblemet och språkfrågan 387
inga behov, ingen eggande känsla av okunnighet.
Realkun-skapen är en linje, som kan utdragas i oändlighet; den växer
med varje erfarenhet, varje ny åskådning —■
grammatikstudiet åter är en orm, som biter sig själv i stjärten.»
Det må vara, att denna kritik — liksom all kritik —
skjuter ett stycke över målet. Det kan ju också sägas, att
den språkundervisning, mot vars tyranni Anna sandström
år 1883 drog i härnad, icke är alldeles densamma som den,
vilken i våra dagar söker arbeta sig fram. Och ändock,
ger verkligen språket självt, språkstudiet, i högre mening
den bildade människan det produktiva bildningsinnehållet?
Ar icke språket i grunden endast medlet att ge uttryck för
reflexioner över och iakttagelser av naturens och livets
företeelser? Ar det icke så, att under skoltiden ungdomens
frivilliga, mer självständiga aktivitet i allmänhet i sista hand
uppsöker språken som föremål för studier på egen hand?
Varför är språkstudiet, särskilt på det nedre stadiet, för
många en så svår stötesten? Är det blott i dess svårigheter,
vi få söka förklaringen, eller ligger icke nära till hands att
söka förklaringen delvis däri, att det i allmänhet har svårare
att i längden fånga intresset, följaktligen svårare att
framkalla aktivitet i arbetet?
Mot sådana skeptiska frågor kan ju sägas och har även
sagts ett och annat. Man har erinrat om, att ju språket
självt är en ytterst viktig livsföreteelse. Ja, naturligtvis, men
vid sidan av många andra. Man har hävdat, att då i
språkföreteelserna det mänskliga psyket kommer till uttryck, så
blir språkstudiet också ett stycke människostudium. Detta
är ju riktigt, men det må frågas, hur mycket därav kan
komma och kommer fram på skolans stadium. Man hänvisar
till, att språkstudiet, rätt ordnat, också blir till
litteraturstudium, inviger lärj ungarne i det främmande landets kultur.
Ja — sådant är ju en vinning, men det bör dock frågas till
vilket pris i tid och arbete den ofta rätt blygsamma
real-kunskapen pä skolstadiet förvärvas. Hur man krumbuktar,
kommer man ändå till slut till det mycket enkla och tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
