Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Karl Nordlund. Gymnasieproblemet och språkfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gymnasieproblemet och språkfrågan
393
schaften im alten particularistischen Sinne, sondern durch die
Naturwissenschaften und in Verbindung damit die Technik
bestimmt wird. Das wäre für einen Philologen z. B. freilich
ein betrübender Gedanke, hätten wir nicht den Trost, dass
die Geisteswissenschaften, von naturwissenschaftlicher
Lebenskraft durchdrungen, sich zu neuer Blüte entfalten und noch
reichere Früchte tragen werden. Philosophie, Pädagogik,
Linguistik sind schon grossenteils naturwissenschaftlich neu
begründet. Und es ist w7ahrlich vonnöten, dass wieder das
Leben — auch in Gestalt der Lehre von Leben — in unsere
höheren Schulen, zumal die Gymnasien, eindringe, wo die
tote Buchstabe schon allzu lange geherrscht hat.»1 Man kau
vara benagen att reservera sig mot en eller annan nyansering
i detta uttalanjde, men det går alldeles icke att karakterisera
dess tendens som »grundad på en viss sentimental
känslostämning, en from önskan att kunna behärska ej blott ett
utan alla kunskapsområden».2 Därtill bygger tankegången
alltför säkert på faktiska förhållanden.
Jag kan i detta sammanhang icke neka mig nöjet att
till hrr språkspecialisters begrundande relatera, hur samme
vlëtor, som bekant en av nutidens ledande språkpedagoger
och utgivare av en högt ansedd språkpedagogisk tidskrift,
tänker sig det tyska humanistiska gymnasiet konstruerat.
Hans organisationsförslag belyses av följande timplan:3
Det kan ju bl. a. med anledning av lektor Zachrisson’s
uppsats vara av intresse att finna, att intet av de båda modärna
främmande språken i denna timplan når upp till det timtal, som
lektor Z. för det minst gynnade språket å det föreslagna
humanistiska gymnasiet funnit alldeles för litet, detta ehuru
ett av huvudsyftena med vlëtors broschyr varit att slå ett
slag särskilt för det engelska språket. Och det kan för lektor
Z. ytterligare vara av intresse att konstatera, att i denna
timplan för det egentliga gymnasiet de modärna främmande
1 Viëtor, Das Ende der Schulreform? Marburg 1911. Sid. 11 o. f.
2 Zachrisson, anf. uppsats, s. 312.
3 Viëtor, auf. arbete, s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
