Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Karl Nordlund. Gymnasieproblemet och språkfrågan (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
karl nordlund
en genom den nya organisationen invunnen stor fördel i fråga
om detta val, att detsamma först inträder, sedan lärj ungarne
hunnit stifta verklig bekantskap med naturvetenskaperna,
särskilt fysiken och kemien, och detta därtill i en ålder, då
sinnet för det exakta, det experimentellt undersökande är
relativt utvecklat. Därigenom bli de bättre i stånd att med
hänsyn till prövad studieläggning träffa sitt val, bättre än
fordom, då den tidigare ålderns omogna fantasiliv och mer
ensidigt prövade anlag knappast kunde erbjuda ens hjälpliga
hållpunkter.
Den antydda svårigheten med tidigare linjeval skulle ju
kunna undvikas därigenom, att franskan även för reallinjen
insattes som andra språk. En sådan framtidstanke synes
skymta bakom det vid Nya Elementarskolan f. n. igångsatta
försöket med införande av franska språket fr. o. m. fjärde
klassen. För min del tror jag emellertid icke på möjligheten
av en dylik anordning. Om för inordnandet av språken å
det humanistiska gymnasiet de allmänna
språkbildningssyn-punkterna böra tillmätas den större betydelsen, så måste
otvivelaktigt de rent praktiska synpunkterna härutinnan vara
de avgörande i fråga om realgymnasiet. Och i denna punkt
synes den av 1902 års läroverkskommitté förebragta
utredningen fortfarande vara avgörande. Det är otvivelaktigt, att
de praktiska synpunkterna bestämt tala för att å
realgymnasiet i främsta rummet giva de båda germanska språken en
tillfredsställande placering. Väl kan hända, att detta icke
till fullo gäller för den minoritet av realgymnasiets lärjungar,
som ärnar driva vetenskapliga universitetsstudier, men det
gäller i allt fall för den stora majoriteten av lärjungar å denna
linje. Möjligt är ju, att språken även med det franska
inträdande i fjärde klassen kunde å realgymnasiet så inläggas,
att det engelska språket kunde erhålla ett relativt gott
utrymme och undervisningen däri med stöd av det förutgående
franska språkstudiet giva ett resultat, ej alltför mycket sämre
än det nuvarande. Men denna utsikt är ganska osäker, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
