Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Karl Nordlund. Gymnasieproblemet och språkfrågan (forts.) - Anmälningar och recensioner - G. A. Jaederholm. A. Binet, Nyare åsikter angående barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439 anmälningar och recensioner 37 1
särskilja linjen från A-linjen, den »klassiska» linjen. Det
avgörande för linjens karakteriserande är överrubriken:
»humanistiskt gymnasium» — och vi böra nu en gång för alla hava
kommit ifrån att väsentligen identifiera humanistisk bildning
med språkbildning.
Anmälningar och recensioner.
Alfred Binet, Nyare åsikter angående barnen. I. Peda
gogiska Skrifter, utgivna av Sveriges Allmänna
Folkskollärareförenings Litteratursällskap. N:r 72. Lund 1915, pris 2 kr.
Det urval av modärna och äldre pedagogiska skrifter, som
nämnda Litteratursällskap publicerat, har innehållit arbeten av
mycket ojämnt värde, och i allmänhet synes urvalet ha träffats
efter synpunkter, som, det ej kan nekas, varit delvis föråldrade.
En viss försmak för tyska arbeten har varit rådande, medan det
dock i sak förhåller sig så, att på detta område våra fränder
tvskarne ingalunda följt med den samtida utvecklingen. Förenta
staterna dominera faktiskt inom den samtida pedagogiken mycket
starkt, särskilt med hänsyn till noggrannheten i arbetet och
tankarnas originalitet. Detta har föga framträtt vid valet av
litteratur-anvisningar i t. ex. n:r 64 och 69. Den utomordentligt
betydelsefulla utvecklingen av den nyare experimental-psykologien i
Tyskland för de högre själs funktionerna, t. ex. från 1900, är däremot
ingenstädes behandlad, och om detta icke kan direkt klandras,
eftersom arbetena i fråga endast sällan taga särskild hänsyn till
pedagogiken, så hade dock ett sådant val varit mycket lyckligt,
enär denna psykologi på ett högst intressant vis sätter
pedagogiska huvudprinciper i ny belysning. Även en nyare didaktiker
som Messmer, vars arbeten otvivelaktigt äro av stort intresse,
saknas. Å andra sidan finnas ju förträffliga skrifter både av
svenskt och utländskt ursprung: Pehr Eklundhs
Fadervårsdyr-kan intager trots sin egendomliga form en alldeles obestridd
rangplats; prof. Geijers uppsatser angående pedagogikens historia,
samt Kerchensteiners och Seinigs arbeten bland den nyare
utländska litteraturen, många andra nu att förtiga.
Med valet av Binets ovannämnda arbete är nu ett mycket
lyckligt grepp gjort, ty trots dess älskvärt kåserande ton och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
