Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - R. E. Zachrisson. Det nya gymnasiet och språkfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det nya gymnasiet och språkfrågan
145
dare kan latinet i våra skolor liksom i Danmarks och Norges
omöjligen få samma starka ställning som i de tre stora
kulturländernas av det enkla skälet, att vi ha ett modernt språk
mera, för vilket rum måste beredas på timplanen. Jfr i övrigt
Läroverkskommittéens av år 1899 Betänkande, I 241—249.
Då det gäller att finna ett lämpligt substitut i och för
grammatisk övning, erbjuder sig osökt tyskan, som i mycket
större utsträckning än engelskan eller franskan bevarat det
ursprungliga böjningssystem, som i ännu mera pregnant form
återfinnes hos de syntetiska klassiska språken, vilka stå det
urindoeuropeiska moderspråket ännu närmare.1 Denna
tyskans stora formrikedom synes i viss mån tala till förmån för
dess lämplighet som begynnelsespråk? Dess ställning som
huvudspråk eller ett av huvudspråken på samtliga linjer
betingas av utomordentligt starka praktiska skäl. För det
praktiska livets män äro kunskaper i tyska önskvärda eller
oundgängliga. Detsamma gäller ej mindre inom den lärda världen.
Man behöver endast rådfråga studieplanerna för de olika
fakulteterna vid våra universitet för att konstatera, att vi för
hela vår lärda utbildning äro hänvisade till företrädesvis, ja,
man vore nästan frestad att säga så gott som uteslutande
(jfr härom vidare nedan) tyska källor. Att denna
ensidighet ej kan vara till odelat gagn för den lärda utbildningen,
torde vara tämligen självklart. Det finnes svenska forskare
med stadgat rykte och anseende, vilka knappast känna mera
än rudimenterna av engelska språket3, ja, det går så långt,
att universitetsprofessorer i engelska föredraga att skriva sina
vetenskapliga arbeten och undersökningar på tyska! Dessa
1 Rektor Nordlund torde icke med fog kunna påstå, att franskan är
det mest formrika av de tre stora kulturspråken. Det överträffas härvidlag
vida av tyskan.
2 Jfr dock nedan.
3 Det förtjänar uppmärksammas, att enligt 1859 års läroverksstadga
engelskan lästes valfritt med 2 t:r på latinlinjen ; enligt stadgan av 1878
blev ämnet där obligatoriskt, men tillförsäkrades endast 10 t:r. Den
fastare ställning, engelskan erhöll (18 t:r) enligt gällande läroverksförordning,
är nu allvarligt hotad.
Pedagogisk Tidskrift 1917. Haft 5. IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>