Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Oscar Bensow. A. Harnack, Hvad vi hafva att lära och icke lära af den romerska kyrkan - Bernhard Risberg. Karl Warburg, Svensk litteraturhistoria i sammandrag av Knut Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 anmälningar och recensioner 157
157
vandet till en allmän och verksam förbrödring mellan människorna
genom evangelium, således förverkligandet af Jesu ord: En herde
och en hjord; 4. att icke tillbakasätta tillbedjandets element i vår
gudstjänst; 5. att icke förkasta offertanken, som likväl är fullt
nytestamentlig; 6. att icke tappa bort insikten om biktens välsignelse;
7. att vi behöfva föreningar, fyllda af samma anda som de
rättsinniga och sanna munkarna hafva ägt och ännu äga. »Men vi
kunna lära af klostren äfven i annat afseende. Yi hafva tukthus
och arbetsinrättningar, men vi hafva inga platser, till hvilka de
kunna draga sig tillbaka, som lidit skeppsbrott i lifvets stormar
och icke längre förmå hålla sig uppe i den stora världen. Huru
många finnes det icke, som borde draga sig tillbaka, och som
också vore villiga därtill, om de blott funne någon hamn, vare
sig till hvila eller framför allt till verksamhet!
Till hvad vi hafva att icke lära räknar Harnack 1. att icke
fastnagla vår kristendom och vår kyrka vid ett bestämdt stadium
af vetande och kultur; 2. att icke åtnöja oss med en »fides
im-plicita»; 3. att icke hemfalla till fanatism.
Dessa antydningar torde vara nog, för att man skall inse,
att här föreligger en liten, lättläst skrift, som väl lönar sig att
närmare studera.
Oscar Bensow.
Karl Warblirg, Svensk litteraturhistoria i sammandrag, 91de
omarbetade uppl., ombesörjd af Knut Fredlund, P. A.
Norstedt & Söner, Sthlm 1916.
Warburgs för flera skolgenerationer välbekanta
litteraturhistoria uppträder i sin nya upplaga — denna gång redigerad
af en yngre litteraturhistoriker, som tillika är skolman — i ett
något, dock mest för ögat, förändradt skick.
Den mest iögonenfallande olikheten gäller trycket:
författarnamnen ha nu genomgående satts med spärrad stil i stället för
med fet (eller kursiv) stil — knappast lyckligt, vad
huvudrubriken angår —, och all petitstil är, frånsedt sista bladet,
försvunnen, i sammanhang med att biografierna inpassats i
hufvud-framställningen af författarna och de »små» författarna alldeles
utgått. Andra mer eller mindre formella ändringar äro, att
boktitlarna nu fått behålla sitt ursprungliga stafsätt (men tyvärr
fortfarande ej författarnas förnamn; hvem läser ej med förargelse t. ex.
Karl Linné eller Karl Gustav af Leopold), att sönderdelningen
av texten i småstycken är minskad, att perioderna ofta äro
förenklade eller afdelade t. ex. genom att inskjutna parenteser gjorts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
