Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och recensioner - Carl Ernst Göransson. E. Låftman, Kortfattad tysk grammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 12
311 anmälningar och recensioner 2 73
några stycken. §§ ii —18. Uppräkningar av ord med andra
om-ljudsförhållanden än huvudmassans förekomma icke. Omljudet
är dock en avgörande faktor i fråga om pluralbildningen, och
om man i likhet med anmälaren särskilt håller på satsen, att
mask. i allmänhet ha -e och omljud — liksom neutr. -e utan
om-ljud — måste man, synes det mig, också ha till hands de
vanligaste undantagen härifrån: Arme, Hunde, Schuhe, Tage och
några andra viktiga ord. Fem. har förf. fört till femte dekl.
Intressant är att härmed jämföra Hjorths uttalande i förordet till
Förkortad tysk gramm.: »Så har jag, däri stödd av en
enstämmig kritik, återfört femininerna till fjärde deklinationen». Det
torde vara onödigt att spilla flera ord på denna gamla tvistefråga ;
tror någon sig verkligen vinna på denna placering, så må det
vara hänt, fastän fem. ju i verkligheten närmast ha blandad
böjning (stark sg., svag pl.) och nog mången med mig icke rönt
någon olägenhet av att i enlighet härmed föra dem till fjärde dekl.
F. ö. tycker jag mig allt mer finna, att man vid den summariska
överblick av deklinationerna, som ständigt behöves, med fördel
behandlar varje genus för sig, sålunda: mask. få i plur. -e med
omljud; neutr. -e utan omljud; fem. i sing, ingen ändelse, i plur.
-en. En liknande tanke kommer till synes i Låftmans
grammatik, där mönstren Wolf, Schaf\ Frau äro tryckta med fetstil. Till
dessa hänvisas också sedermera särskilt (§ 18). När det börjar
skymma omkring deklinationernas enskildheter, är det gott, om
dessa huvudfakta som enstaka dominerande höjder dröja kvar i
minnets fulla ljus. — § 34. Exemplet Ein und derselbe hör icke
till regeln, som endast talar om ein + und, bis, oder + räkneord.
— § 36. »Övriga bråktal bildas med [sftel (förkortning av Teil).»
Inse lärjungarne utan vidare, när -tel och när -stel förekommer?
Parentesens uppgift är ju f. ö. mindre korrekt: -stel är ej
förkortning av Teil. (I själva verket bildas ju bråktalen av
ordningstal och -tel < teil, varvid av de sammanstötande /:na ett icke
utskrives.) — S. 41, rad 3, läs: was für ein[er]\ — § 72. I
den välgjorda översikten av motsvarigheterna till pron. någon
och ingen borde också ha anmärkts, att jemand och niemand ej
kunna ha genitivattribut. «— § 83. Något e inskjutes ej mellan
stam och ändelse i arbeitet osv.: förr hade ju alla verb en
vokal i ändeisen på ifrågavarande ställe; varför då använda denna
oriktiga beteckning för de långa ändelser, som hållit sig kvar?
(jfr Hjorths uttryck »full ändelse»!) — § 85, märk 1. Även
övergången e > i[e] (ich breche — du brichst) kallas här, olämpligt
nog, för omljud, detta i strid med förklaringen till uttrycket
omljud å sid. 10. — § 94. Sammansättningar med durch, unter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
