Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Th. Mazer. Några ord om Luthers Lilla Katekes såsom skolbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TH. MAZER
Vi hade där stundom besök af främmande pedagoger,
hvilka voro ute för att studera det svenska
undervisningsväsendet. En gång var det en dansk, som önskade åhöra
äfven kristendomsundervisningen. Jag skulle just hafva en
kateketisk lektion i fjärde klassen. Dansken och jag gingo
i korridoren och språkade före lektionens början, och den
värde skolmannen hade icke nog starka ord för att utdöma
den dödande katekesläsningen. Emellertid slog klockan, och
vi gingo in i klassen, hvarest jag på vanligt sätt behandlade
någon del (jag minnes ej hvilken) af första hufvudstycket.
När lektionen var slut och vi kommit ut ur klassrummet,
vände jag mig till främlingen med den frågan: »Nå, var nu
verkligen det där så farligt?» Till min öfverraskning fick
jag det svaret: »Nej, icke när man behandlar ämnet på det
sättet». Visst kan katekesläsningen blifva dödande och
mekaniserad; men det kan all undervisning blifva.
En annan fråga blir, på hvilket skolans stadium man
bör låta läsningen af Lutherska katekesen börja. Härvidlag
har man nog i äldre tider förfarit ’mycket ovisligt. Jag har
alltid hört till dem, som varnat för att börja för tidigt med
de Lutherska förklaringarna till de textord, hvilka delvis
kunna och böra inläras snart sagdt hur tidigt som helst.
Men nu kommer det andra viktiga spörsmålet, huruvida
Luthers Lilla Katekes, oafsedt dess lättfattlighet eller icke,
bör anses lämplig som underlag för en historiskt orienterad
framställning af det kristna lärosystemet. Jag kommer här
tillbaka till hvad jag redan vid mer än ett tillfälle uttalat,
nämligen att det är min oförgripliga mening, att historia
skall vara historia och dogmatik (katekes) skall vara
dogmatik (katekes). Och därvid måste jag framställa också ett
annat yrkande, som endast skenbart (icke realiter) står i strid
med det förra. Det yrkandet lyder så: den historiska
religionsundervisningen skall in nuce innehålla det kristna läro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
