Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - C. E. Blom. Otto Gallander, Elementär elektricitetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157 o ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I I I
liksom med attraktions- och repulsionsfenomenen, så bli de
elektokemiska företeelserna mycket mera påtagliga.
Då förf. (sid. 18) med hjälp av teorien för metallers
lös-ningstension vill förklara strömmens uppkomst i ett element,
heter det: »För att anhopning (på zinken) av elektroner ej skall
äga rum o. s. v.» Något skäl för att en dylik anhopning ej
kan äga rum, är förf. ur stånd att giva, då lärjungarna sakna
kunskap i elektrostatik.
Jag är emellertid ense med lektor G. angående
potentialbegreppets införande, att det ej bör grundläggas inom
elektro-statiken. Jag är övertygad om att lärjungarna på det stadium,
då vi läsa elektrostatik, ej äro mogna för ett energetiskt
potentialbegrepp, och från mer eller mindre dimmiga analogier böra
vi helt och hållet avstå, likaså från det i Molls lärobok
förekommande framställningssättet. Det svävar alldeles i luften utan
organiskt samband med det övriga. Det är bäst att såsom förf.
införa detta begrepp i elektrodynamiken.
Jag vill påpeka, att man sedan empiriskt med hjälp av en
voltmeter kan visa, att ett elektroskop kan användas för
potentialbestämningar. Med en så kalibrerad elektrometer kan man
sedan på vanligt sätt klargöra kapacitetsbegreppet och empiriskt
undersöka de faktorer, som bestämma en kondensators kapacitet.
Det är lättare och åskådligare att göra denna undersökning med
en elektrometer än att såsom förf. föreslår (sid. 136) med en
ballistisk galvanometer, då man är tvungen använda stora
kondensatorer.
Det medför inga olägenheter att på sätt, som jag här
antytt, klyva elektrostatiken i två delar, av vilka den första,
omfattande det elementära, ställes i spetsen för elektricitetsläran,
den andra tili vilken ansluter sig kapacitetsbegreppet,
urladdningsfenomenen och atmosfärisk elektricitet, läses senare.1
Därmed anser jag mig hava givit skäl för elektrostatikens^
bibehållande.
Så till frågan om de elektriska enheterna. Förf. gör
gällande, att dessa i den elementära undervisningen helt böra
frigöras från det absoluta måttsystemet; de absoluta enheterna ha
endast teoretiskt intresse. Ehuru jag ej vill deltaga i den
stormlöpning mot dessa enheter, som förf. anställer, tror jag, att det
är mest praktiskt och ur pedagogisk synpunkt fördelaktigast att,
som förf. gör, använda de praktiska, internationella definitionerna
1 Jag kan ej i detta sammanhang närmare ingå på huru jag för
övrigt tänker mig lärostoffet inom elektricitetsläran grupperat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
