Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Carl Lindsten. Läroverkslärarnas vetenskapliga arbete och läroverksbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSLÄRARNES VETENSKAPLIGA ARBETE 203
bibliotek bleve sålunda i första rummet till nytta för de lärare,
som själva sysslade med vetenskap, och de lärjungar, som
kunde tänkas följa dem. Men det skulle säkert ha mycket
att ge även övriga både lärare och lärjungar, hela
skolväsendet och därigenom vårt kulturliv i övrigt. Men redan
direkt kunde det verka till nytta i vidare kretsar. I de flesta
städer finnas nu folkbibliotek med populärt innehåll. Men
dessa kunna ej betjäna dem, som av en eller annan
anledning kunna behöva begagna ett vetenskapligt arbete även
utan att i egentlig mening sysselsätta sig med vetenskaplig
forskning. För dem, och de äro nog flera, än man tror,
kunde även läroverksbiblioteken ha en ej obetydlig uppgift
att fylla. Men skola läroverksbiblioteken kunna bli till gagn
i antytt avseende, så bör nog ett och annat göras för deras
tidsenliga utveckling. Dels måste tydligen åtminstone
biblioteken i de städer, som ej hava andra offentliga bibliotek, så
småningom förnyas efter tidens krav. Dels måste de få en
sakkunnig ledning, rektor bör befrias från biblioteksgöromålen
och bibliotekarie tillsättas vid de läroverk, där sådan ej finnes.
Om jag ej misstager mig, är utredning i denna del av frågan
redan avsedd att göras. Bibliotekariens arvode bör vidare
bestämmas så pass rikligt, att man äger rätt att fordra både
en smula sakkunskap och en smula arbete av honom.
Biblioteksnämnder böra vid varje läroverk inrättas och bestå
av bibliotekarien jämte samtliga huvudlärarne i de olika
läroämnena. Vidare synes det nödvändigt, att riksdagen
beviljar anslag till bokinköp. Redan en summa av 500 kr. i
medeltal för varje läroverk till detta ändamål skulle kunna ge
ganska mycket och dock ej medföra större ökning av
statsbudgeten än omkring 40,000 kr. för år. Det har av någon
framkastats det förslaget, att terminsavgifterna till statsverket
borde överlämnas åt läroverkens ljus- och vedkassor, som
nu under kristiden äro särskilt tyngda. Det kunde
ifrågasättas, om de ej lämpligen kunde delas mellan ljus- och
vedkassorna samt biblioteks- och materiellkassorna enligt
lämp-liga grunder. För staten spela dessa avgifter en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
