Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Vilhelm Vessberg. O. Johnsson, Nya tidens historia, III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
det hela, ehuru den nu ingalunda såsom ännu för några
årtionden sedan kan sägas dominera den historiska utvecklingen.
För tiden 178g—1815 har förf. helt naturligt koncentrerat
sin framställning kring Frankrike, vilken därigenom vunnit i
överskådlighet. Tiden efter 1815 inledes med ett kapitel
»Grunddrag i den historiska utvecklingen». Såsom sådana uppställer
förf. liberalismen, den ekonomiska och den politiska, och
nationalismen, vilka karakteriseras, varjämte förf. framhåller den
begynnande reaktionen mot desamma: socialism, nymerkantilism
och statsintressets krav, det hela utfört med den för förf.
utmärkande precisionen och klarheten och väl ägnat att »ställa in»
läsarens ögon i utvecklingens huvudbanor. Sedan återupptager
förf. de nationalhistoriska linjerna enligt ordningen Frankrike,
Tyskland (Österrike), Ryssland, Italien, England, Förenta Staterna,
Kina och Japan (några notiser om staterna på Pyreneiska halvön,
Schweiz, Belgien och Holland insatta mellan Italien och
England). Anmälaren måste fortfarande vidhålla sin redan i en
föregående artikel uttalade mening om det olämpliga i en dylik
»orgelpipsartad» uppställning. Det synkronistiska sammanhanget
splittras ohjälpligt, och översikten över utvecklingen försvåras.
Så t. ex. anteciperas på Frankrike den italienska och tyska
enhetsrörelsen, av vilka den förra i sitt nationalhistoriska
sammanhang återkommer först bortåt 50 sidor senare; den östeuropeiska
frågan blir uppdelad på alla stormakterna o. s. v. Den
internationella politiken bör väl behandlas såsom sådan och
uppgiften fattas såsom en framställning av den allmänt europeiska
historien. Denna synes mig under de senaste hundra åren kunna
koncentreras kring revolutionerna 1830 och 1848 och deras
följder, de italienska och tyska enhetskrigen, den östeuropeiska
(slaviska) frågan samt imperialismen med kolonialpolitiken (den
»planetariska» politiken efter Kjellén) med dess rötter i den
ekonomiska utvecklingen. Den gruppering, som Boëthius har i
sin lärobok, ger enligt min mening avgjort en bättre översikt
och enhetligare uppfattning.
Med denna reservation mot själva dispositionen har
anmälaren åter det nöjet att få uttala sin beundran för det ypperliga
sätt, varpå förf., trots det summariska i framställningen, som
betingats av det övermåttan rika ämnet och det begränsade
utrymmet, lyckats få fram ledmotiven s. a. s. i utvecklingen. Det
personliga har naturligtvis måst träda i bakgrunden; även så
dominerande personligheter som Napoleon I. och Bismarck
nämnas endast i sammanhang med sina handlingar. Men den
personliga karakteristiken och det biografiska har förf. i den
sam-14 — 18278. Pedagogisk Tidskrift 1918. Haft. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
