Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Alf Ahlberg. Undervisningen i filosofi vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
ALF AHLBERG
läroböckerna skulle kunna ta någon hänsyn till de allmänna
logiska problemen — så återstode endast psykologien. Denna
torde lämpligast behandlas som den fristående speciella
vetenskap, den alltmer tenderar till att bli, sedan den frigjort
sig från filosofien. Ty strängt taget har den moderna
psykologien lika litet eller rättare lika mycket att göra med
filosofien som t. ex. fysiken. Följda till slut, leda ju dess frågor
naturligen alltid över i filosofi. Men detta gäller i lika mån
om varje empirisk vetenskap. Psykologien intar här icke,
såsom man väl ännu på många håll menar, någon
särställning. Dock är den empiriska psykologien en så viktig
integrerande del i modern vetenskap, att den bör ha sin givna
plats på skolschemat. Skulle icke till undervisning i detta
ämne —■ vilken avgjort bör ledas av en matematiskt och
naturvetenskapligt skolad lärare ■— möjligen kunna anslås en
timme i veckan i gymnasiets högsta ring? Jag tror mig
visserligen icke om att kunna avgöra, från vilket ämne denna
timme skulle tagas. Det klagas ju redan alltför mycket över
»mångläseri» och överansträngning på gymnasiets högsta
klasser. Men vore det verkligen alltför betungande, om
skol-skemat sista året utökades med en timma i veckan omfattande
en elementär kurs i psykologi? Ty skall det bli något som
helst besked med filosofien, räcker sannerligen icke den
därtill anslagna tiden, såsom nu är fallet, även för psykologien.
Återstår nu för den egentliga filosofiundervisningen en
timme i veckan i de båda översta ringarna. Denna tid skulle
då förnämligast användas till en orientering i de filosofiska
grundproblemen: kunskapsteori och logik, etik, ästetik och
religionsfilosofi. Någon lärobok, som lämpar sig för detta
ändamål, äga vi väl visserligen tills vidare knappast, utan
finge denna, så länge bristen ej är utfylld, ersättas av muntligt
föredrag av läraren och anteckningar av lärjungarna.
Friedrich Paulsens »Einleitung in die Philosophie», på svenska i
förkortad form under titeln »de metafysiska problemen», torde
nog vara den bästa bok att lägga till grund för en sådan
undervisning, som för närvarande kan uppletas. Den har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
