Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - C. E. Blom. C. L. Lohmander, Fysik. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i r 2 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
växelströmsmotorer — endast blir en del namn utan fattbart
innehåll.
Beklagliga misstag träffar man på även här.
Kopplingsschemat i fig. 167 är alldeles felaktigt. Att strömmen växlar
styrka (försök 114) och riktning (försök 116) kan man ej se på
förf:s galvanometer, som ej hinner följa med de hastiga
variationerna. Hörtelefonmembranet (sid. 21) måste vara a v järn.
Kraftfältet i fig. 197 och 198 är fackmannen en styggelse.
Försök 130 och delvis 131 är rent nonsens. När järnkärnan
dragits in i spolen, uträttas ej det minsta arbete för att hålla den
kvar. Varför gör förf. ej några enkla kalorimetriska försök i
stället?
Hela kapitlet om elektriska mått är för övrigt mycket svagt.
Varför inte omtala, att man kan mäta strömmen elektrolytiskt,
och varför ej medtaga en värmetrådsampéremeter? Den senare
torde vara det mätinstrument för växelströmmar, som elever på
detta stadium bäst förstå sig på.
Ritningar över apparater och mätinstrument borde i
allmänhet schematiserats och förenklats mera. Så t. ex. fig. 212, 215
och 263. Extraspolen i fig. över elektricitetsmätaren bör
fördenskull försvinna — se t. ex. Molls lärobok.
En kohärer är numera en föråldrad apparat; bör ersättas
med en modern detektor.
Med nöje konstaterar man, att kap. 7 — 9 med deras
läse-boksartat anordnade praktiskt-tekniska innehåll ha många
förtjänster att uppvisa.
I optiken saknar man en figur visande färgspridningen i ett
prisma. Uttrycket »ett vanligt stearinljus» (sid. 106) är alltför
obestämt. Fig. 313 och 315 äro delvis felstreckade.
I akustiken, som är skäligen mager, söker man förgäves efter
en ordentlig utredning av begreppet intervall. I förbigående
endast heter det på sid. 128: »Förhållandet mellan
svängningstalen för de olika tonerna i tonskalan är naturligtvis(l) fullt
bestämt». Vilka av piporna i fig. 337 och 338 som äro slutna
och vilka öppna, framgår varken av ritningen eller texten.
Förklaringen på den slutna pipans lägre ton (sid. 132) är mer än
lovligt lekmannamässig.
Om en genoingripande omredigering i ovan antydd riktning
vidtages, finnas förutsättningar för att läroboken skall kunna bli
synnerligen användbar, vilket beklagligtvis nu ej är fallet.
CE. Blom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
