Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elias Wessén. Undervisningen i danska och norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
106 ELIAS WESSEN
ning det viktigaste målet för undervisningen i danska och
norska och det, som aldrig borde försummas. Det ar nog
så betydelsefullt, att man obetingat måste hålla på att det
verkligen uppnås. Men härför fordras läsning av dansk och
norsk text i ett omfång, som väl knappast kan understiga
150 sidor.
Den fjärde uppgiften i enqueten — att själv begagna
språken — är naturligtvis fullständigt utesluten; den
förmågan varken bör eller kan man fordra ens av läraren. Det
kan därför endast sättas i fråga, hur man bör ställa sig till
den tredje uppgiften. Skall man söka föra undervisningen
därhän, att eleverna själva någorlunda kunna använda danskt
och norskt uttal f Jag tror nog inte, att man för närvarande
kan spilla alltför mycken möda på denna sak. Danskan är
väl det allra svåraste språk med avseende på uttalet, som
överhuvud taget förekommer i undervisningen. Man får ju
inte fordra det omöjliga. Men å andra sidan förstår jag icke,
hur undervisningen skall bedrivas, utan att man i någon mån
arbetar med uttalet. Det är givetvis alldeles nödvändigt, att
lärjungarnas intresse och medverkan i möjligaste mån tas i
anspråk. Annars blir det hela för tråkigt. Och att det ej är
alldeles omöjligt, att med en och annan elev komma till
jämförelsevis gott resultat, vet jag av egen erfarenhet. I varje
faU får man icke kasta yxan i sjön. Läs något mindre dikt,
låt en av de bättre eleverna få ta den som hemuppgift, gå
sedan på nytt sorgfälligare igenom uttalet och låt den därefter
eventuellt läsas utantill! Som resultat skall åtminstone
kvarstå en viss förtrogenhet med uttalet, som i hög grad
befordrar förmågan att uppfatta språket, då det talas.
Vad läsningen beträffar, bör — som i de metodiska
anvisningarna framhålles — uppmärksamheten främst riktas på
den litterära betydelsen av det lästa. Man bör naturligtvis
icke låta det språkliga och fonetiska bli det väsentliga. Man
bör läsa dikter och diktverk av rang och om möjligt låta
eleverna stifta bekantskap med våra grannländers yppersta
författare. Man bör se till, att skolbiblioteket är* väl försett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
